2. december

NU ÄR TID ATT LYSA

»Stå upp, var ljus, ty ditt ljus kommer, och Herrens härligbet går upp över dig.” - Jes. 60:1.

Vi skall nu stå upp och vara ljus, för vårt ljus har kommit och Herrens härlighet har gått upp över oss. Vi har inte tid att tala om oss själva, inte tid att bli som den ömtåliga blomman som inte kan beröras utan att dra ihop sig. I Jesus Kristus har vi allt. Talar vi då om vår tro? Talar vi om det härliga hoppet, om Jesu Kristi fullkomliga och rika rättfärdighet som har ställts till varje människas förfogande?

Hela universum följer oss och Guds kärlek verkar i hans trofasta, laglydiga folk till deras bästa. Det är på Gud vi skall lita. ... Gud håller världen i sin hand. Vi har Gud på vår sida. Hela himmelen väntar och längtar efter vår medverkan. Herren är den Högste. Vad skulle vi då frukta? Herren är allsmäktig. Varför skulle vi då vara ängsliga? I det förgångna. har Gud räddat sitt folk. Han skall vara vår hjälpare om vi gör oss beredda att i hans kraft gå framåt. Bibeln och endast Bibeln skall vara vårt skydd. Gud är i sitt ord. »Ja, av den vedermöda hans själ har utstått skall han se frukt och så bliva mättad.» Detta är nog för oss. »Genom sin kunskap skall han göra många rättfärdiga, han, den rättfärdige, min tjänare, i det han bär deras missgärningar.» (Jes. 53:11.) Om Guds stora och älskande hjärta är till freds med resultatet av sin gärning i de frälsta, så låt oss glädja oss. Låt oss arbeta som vi aldrig tidigare har arbetat. Låt oss glömma vårt eget jag och genom tron hålla fast vid Jesus Kristus. Låt oss uppenbara honom för världen som den »vän som är förmer än andra» och »härlig framför tio tusen.».

»Sedan fick jag se en stor skara, som ingen kunde räkna, en skara ur alla folkslag och stammar och folk och tungomål, stå inför tronen och inför Lammet; och de voro klädda i vita, fotsida kläder och hade palmer i sina händer. Och de ropade med hög röst och sade: 'Frälsningen tillhör vår Gud, honom som sitter på tronen, och Lammet.'» (Upp. 7:9, 10.)

 

Från boken "Med Kristus idag" av Ellen G White