(38) Käre läsare, det som lett mig till att skriva denna lilla bok har varit en pliktkänsla mot mina bröder och systrar, och en önskan att själars blod inte skall finnas på mina kläder. Jag är medveten om de tvivel som de flesta har beträffande syner. Jag vet också att många som säger sig vänta på Kristi återkomst och undervisar om att vi lever i det ”yttersta av denna tid”, säger att synerna kommer från Satan. Jag väntar mig mycket motstånd från sådana. Hade jag inte känt att Herren krävde det av mig, skulle jag inte låtit mina syner bli så kända, eftersom de förmodligen kommer att framkalla hat och hån från några. Men jag fruktar Gud mer än människor.
(38) När Herren först började ge mig budskap som skulle förmedlas till hans folk var det svårt för mig att framföra dem. Ofta förmildrade jag dem och gjorde dem så milda som möjligt av rädsla för att göra någon ledsen. Det var en stor prövning för mig att framföra budskapen såsom Herren gav mig dem. Jag förstod inte hur otrogen jag var och insåg inte det syndiga och farliga i ett sådant handlande förrän jag i en syn blev förd fram inför Jesus. Han såg ogillande på mig och vände sedan bort sitt ansikte från mig. Det går inte att beskriva den skräck och ångest jag kände då. Jag föll ned på mina knän inför honom, men jag hade inte kraft att få fram ett ord. Å, vad jag längtade efter att bli gömd och beskyddad från den fruktansvärda blicken! Nu kunde jag i någon mån förstå hur de förlorade känner det då de ropar till bergen och klipporna: ”Fall över oss och göm oss för hans ansikte som sitter på tronen och för Lammets vrede!” (Upp. 6:16). Sedan bad en ängel mig att stå upp, och den syn som då mötte mig kan knappast beskrivas. En skara människor ställdes fram för mig. Deras hår och kläder var sönderslitna och deras ansikten återspeglade förtvivlan och skräck. De kom närmare, tog sina kläder och gned mot mina. När jag sedan såg på mina kläder upptäckte jag att de var fläckade med blod, och att blodet frätte hål på dem. Åter igen föll jag som död ned inför ängeln som var med mig. Jag hade inte en enda ursäkt att komma med och fick inte fram ett ord, utan önskade mig bort från denna heliga plats. Åter reste ängeln mig upp på mina fötter och sade: ”Du är inte i denna situation nu, men denna scen har framställts för dig för att du skall veta hur det kommer att gå för dig om du inte förkunnar för andra det som Herren har uppenbarat för dig. Om du är trogen intill slutet skall du få äta av livets träd och dricka ur livets flod. Du kommer att få lida mycket, men Guds nåd är tillräcklig för dig”. Därefter var jag villig att göra vad helst som Herren begärde av mig, och för att vara honom till lags och slippa hans fruktansvärda ogillande.
(38) Jag har upprepade gånger blivit falskt anklagad för att framhålla typiskt spiritistiska åsikter. ( Spiritismen är idag förfinad för att tilltala de intellektuella ) Men redan innan redaktören för Day-Star invecklade sig på dessa villovägar, ( Se Tillägg, s. 109 ”Utgivaren av Day-Star”.) visade Herren mig den sorgliga och ödeläggande inverkan det skulle få på hjorden att redaktören och andra spridde spiritistiska åsikter. Jag har ofta sett att den kärleksfulle Jesus är en person. Jag frågade Jesus om hans Fader också var en person och hade en gestalt som var lik hans gestalt. Jesus svarade: ”Jag är en fullkomlig bild av min Faders person”.
(39) Jag har ofta sett hur spiritualistiska uppfattningar har tagit bort himlens hela härlighet. Davids tron och Jesu kärleksfulla person har, i mångas medvetande, blivit fördärvade av detta förandligande synsätt. Jag har sett att några av dem som blivit förförda och insnärjda i spiritismens villfarelse, kommer att föras ut i sanningens ljus. Men det kommer nästan att vara omöjligt för dem att helt komma ifrån den förföriska förandligande makten från spiritismen. De bör grundligt bekänna sina villfarelser och överge dem för evigt.
(39) Käre läsare, jag rekommenderar Guds Ord som rättesnöre för din tro och ditt liv. Genom Ordet skall vi dömas. I detta Ord har Gud lovat att sända syner i det ”yttersta av denna tid”. Dessa ges inte för att framhålla nya trossatser, utan för att trösta och uppmuntra Guds folk och tillrättavisa dem som har avvikit från Bibelns sanningar. På så sätt handlade Gud med Petrus när han sände honom att predika för hedningarna (Apg. 10).
(39) Till dem som tänker sprida denna lilla bok, vill jag säga att den endast är ämnad för dem som är uppriktiga, och inte för dem som förlöjligar det som hör Guds Ande till.