(137) (137) När underhållningen blev införd på institutionen, visade några i ___ dess ytliga karaktär. De var mycket nöjda och tillfreds. Det passade exakt deras lättsinniga läggning. De trodde att det som rekommenderades för de sjuka också var bra för dem själva och Dr. C är inte ansvarig för alla de resultat, som kommer från de råd hans patienter får. De, som tillhörde olika församlingar runt omkring, var oinvigda och grep efter den första tillstymmelse till en ursäkt för att kunna engagera sig i nöjen, uppsluppenhet och dåraktigheter. Så snart det blev bekant att läkarna på institutionen rekommenderade lek och nöjen för att avleda patienternas sinnen till gladare tankegångar, gick det som en löpeld i halm. De unga i ___ och i andra församlingar tänkte, att det var just sådant de behövde och hos många blev rättfärdighetens rustning lagd åt sidan. När de inte längre var i betsel och tyglar, engagerade de sig ivrigt och uthålligt i dessa saker som om evigt liv berodde på deras iver i detta. Här fanns tillfälle att lägga märke till skillnaden mellan samvetet hos Kristi efterföljare och hos dem som bedragit sig själva. Somliga har inte Guds verk i sitt hjärta. De hade inte fått sant helgelsearbete utfört i sina själar. De hade försummat att lita på Gud och var vacklande och det behövdes bara ett vågsvall för att slå undan deras fötter och kasta dem hit och dit. Sådana människor visade att de bara ägde litet stabilitet och moralisk självständighet. De hade inte någon egen erfarenhet utan vandrade därför i gnistorna från andras tändmaterial. De hade inte Kristus i sina hjärtan att bekänna inför världen. De bekände sig vara Hans efterföljare, men jordiska och (138) timliga saker höll deras lättsinniga, själviska hjärtan underkuvade.
(138) Det fanns andra som inte tycktes oroa sig för problemet med underhållningen. De hyste en sådan tillit till att Gud skulle göra allt rätt, att deras sinnesro inte blev störd. De beslöt sig för att patienternas regler inte gällde dem. Därför ville de inte bekymra sig. Vad människor i kyrkan eller världen än kunde göra, var ingenting för dem, för vem skall vi följa, frågade de, mer än Kristus? Han har gett oss en befallning att vandra så som Han vandrade. Vi måste leva som om vi såg Honom som är osynlig och göra det vi gör av hjärtat, för Herren och inte för människor.
(138) När sådana saker händer, utvecklas karaktären. Det moraliska värdet kan då värderas rätt. Det är inte svårt att konstatera var de finns, som bekänner sig vara gudaktiga, men ändå har sina glädjeämnen och sin lycka i den här världen. Deras tillgivenhet gäller inte ting som är därovan utan hör jorden till, där Satan regerar. De vandrar i mörker och kan inte hålla av och glädja sig åt himmelska ting, eftersom de inte kan se dem. De står främmande för Kristi liv och deras förstånd är förmörkat. Andliga saker är en dårskap för dem. Deras strävan stämmer överens med den här världens och deras intressen och framtidsutsikter är förenade med världen och med världsliga saker. Om dessa kan komma fram genom att bära de kristnas namn men ändå tjäna både Gud och mammon, är de nöjda. Saker och ting kommer emellertid att avslöja deras hjärtan, som endast är en börda och en förbannelse för församlingen.
(138) Den ande som är i församlingen är sådan att den leder bort från Gud och helighetens väg. Många i församlingen har tillskrivit sin andliga blindhet den påverkan som kommer från de principer som lärs ut på institutionen. Detta är inte helt rätt. Hade församlingen följt Guds råd, skulle institutionen ha varit under kontroll. Ljuset från församlingen skulle ha spritts till denna gren av verket, (139) och villfarelserna skulle inte ha gjort sig gällande som de har. Det har varit församlingens moraliska mörker som har haft det största inflytandet när det gäller att skapa moraliskt mörker och andlig död på institutionen. Om församlingen hade befunnit sig i ett sunt tillstånd, skulle den ha sänt en livgivande och sund ström till denna arm på kroppen. Men församlingen var sjuk och åtnjöt inte Guds välvilja och inte heller ljuset från Hans ansikte. Ett sjukligt och dödligt inflytande har cirkulerat genom hela den levande kroppen tills sjukdomen var synlig överallt.
(139) Käre bror D har inte förstått sitt eget hjärtas tillstånd. Egenkärlek har funnit boning där medan frid, hälsa och stillhet har lämnat det. Vad du nu saknar är inslag av kärleken – kärlek till Gud och kärlek till din nästa. Det liv du nu lever, lever du inte i tillit till Guds Son. Det är en brist på fast tillit, en fruktan för att lägga allt i Guds händer, som om Han inte skulle kunna bevara det som anförtrotts Honom. Du är orolig för att något ont har tänkts ut som kommer att skada dig om du inte är beredd att försvara dig och börja krig till din egen fördel. Guds barn äger vishet och kraft i förhållande till sin tillit till Hans vishet och kraft. De är starka och lyckliga i proportion till i hur hög grad de har skilt sig från människors vishet och hjälp.
(139) Daniel och Hans vänner var fångar i ett främmande land, men Gud tillät inte deras fienders avund och hat att ta överhand. De rättfärdiga har alltid fått hjälp ovanifrån. Hur ofta har inte Guds fiender förenat sin styrka och sitt förstånd för att fördärva karaktären hos och inflytandet från några få personer som litar på Gud. Men eftersom Herren var för dem, kunde ingen besegra dem. Låt bara Kristi efterföljare vara enade, så kommer de att segra. Låt dem vara skilda från sina avgudar och från världen, (140) så kommer världen inte att skilja dem från Gud. Kristus är vår närvarande, alltid tillräcklige Frälsare. I Honom bor all fullhet. Det är kristnas privilegium att verkligen känna, att Kristus är i dem som känner sanningen. ”… detta är den seger som har besegrat världen: vår tro.” (1 Joh. 5:4) Allt är möjligt för den som tror och vad vi än önskar oss när vi ber, om vi tror att vi får det skall vi få det. Denna tro kommer att genomtränga det mörkaste moln och förmedla strålar av ljus och hopp till den kraftlöses och misströstandes själ. Det är frånvaron av denna tro och tillit som för med sig förvirring, lidande, fruktan och onda aningar. Gud kommer att göra stora ting för Sitt folk när de sätter hela sin tillit till Honom. ”Ja, gudsfruktan i förening med ett förnöjt sinne är verkligen en stor vinning.” (1 Tim. 6:6) Ren och obesmittad religion kommer att bli exemplifierad i livet. Det kommer att visa sig att Kristus är en aldrig svikande källa till styrka, en hjälp som är närvarande i varje nödsituation.