(134) Kära syster: Jag har blivit visad, att du har vissa fel som du bör inse betydelsen av att rätta till, för att du skall kunna få ta emot Guds välsignelse. Många av dina problem har du själv utsatt dig för på grund av ditt frimodiga sätt att tala. Du känner att det är en dygd att tala i klartext och berätta för människor precis vad du tänker om dem och det de gör. Du kallar detta att vara öppenhjärtlig, men det är tvärtom oartigt och väcker en stridslystnad hos dem du kommer i kontakt med. Om andra gjorde detsamma mot dig, skulle det vara mer än vad du skulle kunna tåla. De som har vant sig vid att tala tydligt och strängt till andra, är inte glada över att själva få ta emot samma behandling.
(134) Du har dragit över dig många klagomål, som du kunde ha undgått om du hade haft en ödmjuk och stilla ande. Du provocerar fram strid eftersom du gör dig beredd för strid när din vilja blir överkörd. Din benägenhet att vilja härska är en konstant källa till besvär för dig själva. Du har blivit avundsjuk och misströstande av naturen. Du är dominerande och ger upphov till strid genom att kritisera och snabbt döma. Du har så länge odlat en hämndgirig ande att du hela tiden behöver Guds nåd för att mjuka upp och betvinga din natur. Den dyrbare Frälsaren har sagt: ”Välsigna dem som förbannar er” och ”be för dem som förorättar er.” (Luk. 6:28)
(135) Kära syster, jag blev visad, att du förorsakar mörker över din egen själ, när du uppehåller dig vid andras fel och brister. Du kommer aldrig att få svara för deras synder, men du har en uppgift att utföra för din egen själs skull och för din egen familj, en uppgift som ingen annan kan utföra i ditt ställe. Du behöver korsfästa självet och hindra din läggning till att framhålla andras fel och att tala obetänksamt. Det finns ämnen som du kan tala om med det bästa tänkbara resultat. Det är alltid säkert att tala om Jesus, om den kristnes hopp och om vår tros skönheter. Låt din tunga helgas till Gud, så att ditt tal alltid kan kryddas med nåd. ”För övrigt, bröder, allt som är sant, och värdigt, rätt och rent, allt som är värt att älska och uppskatta, ja, allt som kallas dygd och förtjänar beröm, tänk på allt sådant.” (Fil. 4:8)
(135) Apostelns förmaning borde tveklöst efterföljas utan några som helst inskränkningar. Det är ofta en stor frestelse att tala om sådant som inte gagnar talaren eller åhöraren, utan som för ont med sig och är ofruktbart för båda. Vår prövningstid är för kort för att vi skall uppehålla oss vid andras fel och brister. Vi har ett uppdrag framför oss som kräver den största flit och den strängaste vaksamhet, tillsammans med oupphörlig bön. Annars förmår vi inte övervinna bristerna i vår karaktär och kan inte leva upp till vår gudomliga förebild. Vi borde alla försöka efterlikna Kristi liv. Då kommer vi att ha ett helgande inflytande på dem som vi umgås med. Det är något underbart att vara kristen, helt kristuslik, fridsam, ren och obesmittad. Kära syster, Gud måste vara med oss i alla våra ansträngningar. Annars kommer de aldrig att tjäna något till. Våra goda gärningar kommer att sluta i egenrättfärdighet.
(135) I din egen familj finns det mycket att rätta till. Du har försummat att ge dina barn den uppmärksamhet och uppmuntran som de behöver. Du har inte förenat dem med ditt hjärta med kärlekens ömmaste band. Ditt yrke lägger i hög grad beslag på din tid och dina krafter. Detta leder dig till att försumma dina plikter i hemmet. Trots detta har du blivit så förtrogen med denna börda, att det skulle förefalla dig att vara ett stort offer att lägga ned det. Ändå skulle (136) det främja dina andliga intressen och dina barns lycka och deras moral, om du kunde göra detta. Det skulle vara bra för dig att lägga dina svåra bekymmer åt sidan och finna en reträttplats på landet, där påverkan för att försvaga de ungas moral inte är så stark.
(136) Det är sant, att du inte heller på landet skulle vara helt fri från svårigheter och besvärliga bekymmer, men du skulle undgå många onda saker och stänga dörren för en flod av frestelser som hotar att få makt över dina barns sinnen. De behöver sysselsättning och omväxling. Enformigheten i deras hem gör dem oroliga och rastlösa och de har blivit vana att umgås med de missanpassade pojkarna i staden och tillägnar sig därigenom en uppfostran på gatan.
(136) Du har använt så mycket tid på missionsarbete, som inte har något med vår tro att göra och du är blivit så pressad av bekymmer och ansvar, att du inte har hängt med i Guds verk för vår tid. Du har haft för litet lugn och ro för att göra hemmet attraktivt för dina barn. Du har inte satt dig in i deras behov och inte heller förstått deras aktiva, utvecklande tankar. Därför har du undanhållit dem enkla njutningar som skulle ha glatt dem utan att skada. Det skulle vara en obetydlig påfrestning för dig att ge dina barn större uppmärksamhet, men det skulle vara av största värde för dem.
(136 ) Att leva på landet skulle vara mycket välgörande för dem. Ett aktivt liv i frisk luft skulle utveckla både kroppens och sinnets hälsa. De skulle ha en bit jord att odla där de kan finna både förströelse och nyttigt arbete. Arbete med att odla växter och blomster har en benägenhet att förbättra smak och omdöme, eftersom en kännedom om Guds användbara och sköna skapelser utövar ett förfinande och förädlande inflytande på sinnet och lyfter det upp till Honom som är alltings Skapare och Herre.
(136 ) Dina barns far var hård, obeveklig, okänslig, kall och sträng när han var tillsammans med dem, sträng i sin uppfostran och orimlig i sina krav. Han var en man med ett speciellt temperament, sluten inom sig själv, tänkte (137) endast på sig själv och sträckte sig ut efter sådant som tillfredsställde honom själv och tillförsäkrade honom andra människors aktning. Hans makliga och utsvävande vanor i förening med hans brist på förståelse för och kärlek till dig och era barn, vände på ett tidigt stadium din tillgivenhet bort från honom. Ditt liv har varit fyllt av hårda och speciella problem, medan han var fullständigt likgiltig för dina bekymmer.
(137) Dessa omständigheter har satt sina spår hos dig och dina barn. Särskilt har de haft en tendens att göra din karaktär sluten. Du har nästan omedvetet utvecklats till att bli självständig. När du insåg att du inte kunde lita på din man, valde du den väg du ansåg vara bäst, utan att anförtro dig åt honom. Eftersom dina bästa ansträngningar inte uppskattades, har du mentalt stärkt dig genom att gå framåt efter din egen omdömesförmåga, oavsett kritik eller godkännande. Medveten om att din man behandlar dig fel och missbedömer dig, har du burit på en känsla av bitterhet mot honom och när du kritiserats har du slagit tillbaka mot dem som ifrågasatte ditt sätt att handla.
(137) Samtidigt som du klart ser din makes brister och fel, har du emellertid inte sett dina egna. Du har gjort fel genom att tala om hans fel inför andra och därigenom utvecklat en kärlek till att uppehålla dig vid obehagliga ämnen och hela tiden tänka på dina besvikelser och prövningar. Därigenom har du blivit van att göra det mesta möjliga av dina sorger och problem, av vilka du skapade många genom att framhäva dem och genom att prata med andra.
(137) Om du skulle rikta din uppmärksamhet bort från yttre besvär och samla dem om din familj, skulle du bli lyckligare och få möjligheter att göra sådant som är gott. Detta faktum att dina barn inte har fått sin fars rätta råd och föredöme gör det mer nödvändigt för dig att vara en omtänksam och tillgiven mor. Din uppgift är mer i ditt hem och hos din familj. Här finns det ett verkligt missionsarbete att utföra. Detta ansvar kan inte läggas över på andra. Det är den livsgärning som Gud har bestämt för dig.
(137) Om du använder hela din tid till att sköta ditt yrke, (138) tar du ifrån dig själv tid till meditation och bön och tar ifrån dina barn den tålmodiga omsorg och uppmärksamhet som de har anspråk på från sin mor. Du upptäcker att du kan utföra många av dina uppgifter lättare och fortare på egen hand än om du lär dina barn att utföra dem åt dig. Trots detta skulle det vara bättre att lägga över vissa uppgifter på dem och lära dem att bli dugliga. Detta skulle uppmuntra dem och hålla dem sysselsatta dem, samtidigt som det skulle hjälpa dig.
(138) Du tar dig en avsevärd tid för dem, som inte har några särskilda anspråk på dig och därigenom försummar du en mors heliga plikter. Gud har inte lagt alla de uppgifter på dig som du har åtagit dig. Du har besökt och hjälpt dem som inte har hälften så stort behov av din tid och din omsorg som dina egna barn har. De utvecklar nu sin karaktär för himlen eller för att gå evigt förlorade. Gud kommer inte att ge dig stöd för att tjäna så många, som faktiskt lider under Guds förbannelse, på grund av sin utsvävande och onda livsföring.
(138) Den första stora livsgärningen är att vara en missionär i hemmet. Klä dig själv i ödmjukhet och tålamod, uthållighet och kärlek och ta itu med den uppgift som Gud har satt dig att uträtta och som ingen annan kan göra åt dig. Det är ett arbete som du kommer att ställas till ansvar för på vedergällningens dag. Guds välsignelse kan inte vila på ett odisciplinerat hem. Vänlighet och tålamod måste råda i hemmet för att det skall kunna vara lyckligt.
(138) Sett från ett världsligt perspektiv är pengar makt, men från kristen ståndpunkt är kärlek makt. Förståndsmässig och andlig kraft omfattas av denna princip. Ren kärlek utövar ett särskilt inflytande till att göra gott och kan inte göra något annat än gott. Den förebygger oenighet och sorg och medför den sannaste lycka i stället för rikedomar, som ofta har ett fördärvligt och ödeläggande inflytande. Makt är stark till att skada, men sanning och godhet är den rena kärlekens redskap.
(138) Min syster, om du kunde se dig själv så som Gud ser dig, skulle det stå klart för dig att du aldrig kan komma in i Guds rike utan en genomgripande omvändelse. Om du ville (139) tänka på att vilket mått du än mäter andra med, skall det också kunna användas för dig. Du kommer då att bli mer försiktig med vad du säger, mildare och mer försonlig i ditt sätt att uppträda. Kristus kom till världen för att föra in allt motstånd och all myndighet under Sig, men krävde inte lydnad genom kraftiga argument eller genom en befallande röst. Han gick omkring och gjorde gott och lärde Sina efterföljare sådant som hörde ihop med deras frid. Han satte inte i gång någon strid. Han blev inte upprörd över personliga oförrätter, utan hånet, de falska anklagelserna, den grymma tortyren från dem som dömde Honom till döden, mötte Han genom att ödmjukt underordna sig. Kristus är vårt Föredöme. Hans liv är en praktisk illustration av Hans gudomliga undervisning. Hans karaktär är en levande framställning av sättet att göra gott och att övervinna det onda.
(139) Du har känt vrede mot din man och andra som har handlat fel mot dig, men har inte insett på vilket sätt du har handlat fel och gjort saker och ting värre genom ditt eget felaktiga sätt att reagera. Du har varit bitter mot dem som har sårat dig och dina känslor har fått luft i förebråelser och kritik. Detta skulle ge en tillfällig lättnad åt ditt nedtyngda hjärta, men det har efterlämnat ett varigt ärr på din själ. Tungan är en liten lem, men du har vårdat ett otillåtet sätt att använda den tills den har blivit en förtärande eld.
(139) Alla dessa saker har fått dig att granska din andliga tillväxt. Gud ser emellertid hur svårt det är för dig att visa tålamod och förlåta honom, och Gud vet hur man kan visa medkänsla och hjälpa. Han kräver att du förändrar ditt liv och rättar till dina fel. Han vill att din fastlåsta, obevekliga ande skall underordnas Hans nåd. Du borde söka Guds hjälp, eftersom du behöver frid och stillhet i stället för storm och strid. Kristi religion ålägger dig att handla mindre utifrån impulser och mer utifrån heligt förnuft och en klar och sansad omdömesförmåga.
(139) Du låter din omgivning påverka dig för mycket. Låt daglig vaksamhet och bön vara din säkra grund. Då kommer Guds änglar att omge dig och sprida klart och värdefullt ljus över ditt sinne och hålla dig uppe med sin himmelska kraft. Ditt inflytande över dina barn och ditt sätt att bemöta (140) dem, borde vara sådant att dessa heliga gäster dras till din bostad så att de kan hjälpa dig att göra din familj och ditt hem sådant som Gud vill att det skall vara. När du på egen hand försöker genomföra dina egna planer, stöts de himmelska änglarna bort och håller sig sorgsna borta från dig och låter dig kämpa ensam.
(140) Dina barn har den sorts karaktär som deras föräldrar har gett dem. Hur full av omsorg skulle inte din behandling av dem då inte vara? Hur varsam skulle du då inte vara med att tillrättavisa och korrigera deras fel. Du är för sträng och krävande och har ofta behandlat dem när du varit krävande och arg. Detta har nästan tagit bort de gyllne kärleksband, som binder deras hjärtan till ditt. Du bör alltid inpränta i dina barn att du håller av dem, att du arbetar för deras skull, att deras lycka är dyrbar för dig, och att det endast är din avsikt att göra det bästa för dem.
(140) Du borde tillgodose deras små önskningar, närhelst det är rimligt. Din nuvarande bostad ger endast liten omväxling eller trivsel för deras unga rastlösa barnasinnen, men för varje år blir det allt svårare. Ditt största bekymmer för dina barn måste gälla gudsfruktan. Som kristen mor är dina plikter varken lätta eller små och för att kunna sysselsätta barnen ordentligt, bör du göra dig fri från dina andra bekymmer och använda din tid och dina krafter till denna uppgift. Dina barns hem bör vara den mest önskvärda och lyckliga platsen i världen för dem och moderns närvaro bör vara det som betyder mest.
(140) Satans kraft över de unga är fruktansvärd i vår tid. Om inte deras tankar har funnit en god balans grundad på religiösa principer, kommer deras moral att fördärvas av de ogudaktiga barn som de kommer i kontakt med. Du tror du förstår dessa ting, men du misslyckas med att helt och fullt förstå det ondas förförande kraft i de unga människornas sinnen. Deras största fara är bristen på ordentlig undervisning och uppfostran.
(140) Likgiltiga föräldrar lär inte sina barn att förneka sig själva. Den mat de sätter fram till sina barn år sådan att den irriterar magsäckens ömtåliga hinnor. Denna spänning meddelas till (141) hjärnan genom nerverna och resultatet blir att djuriska lidelser väcks och styr moralen. Förnuftet görs alltså till tjänare för sinnets lägre egenskaper. Vad som helst som kommer ned i magen och förvandlas till blod blir en del av varelsen. Barnen bör inte få lov att äta feta saker som fläsk, pölsor, kryddor, feta kakor och konditorikakor, för därigenom försvagas deras blod, nervsystemet irriteras orimligt och moralen riskerar att påverkas. Det är omöjligt att leva omåttligt när det gäller kosten, och ändå bevara ett stort tålamod. Vår himmelske Fader sände hälsoreformens ljus för att ge en vägledning mot en fördärvad aptits onda följder, så att de som älskar renhet och helighet med gott omdöme kan använda de goda saker som Gud har gett dem och de genom att utöva måttlighet i sina dagliga liv kan helgas genom sanningen.
(141) Du behandlar inte dina barn konsekvent. Ibland ger du till deras skada efter för deras önskningar, medan du andra gånger vägrar dem oskyldiga nöjen som skulle göra dem mycket glada. Du vänder dig otåligt och irriterat bort från dem, ogillar deras enkla böner, som du tycker är dumma och barnsliga, och glömmer att de kan skapa glädje. Du sänker dig inte ned från din egen ålders värdighet till att förstå och tjäna dina barns önskningar. I detta efterliknar du inte Kristus. Han gjorde sig till ett med de små, de behövande och de djupt olyckliga. Han tog små barn på Sina armar och sänkte Sig ned till barnens nivå. Hans stora kärleksfulla hjärta kunde förstå deras problem och behov och kunde dela deras lycka. När Hans ande blivit uttröttad av oron och förvirringen i den överbefolkade staden och kontakten med sluga och skenheliga män, fann Han vila och frid tillsammans med de oskyldiga barnen. Hans närvaro stötte aldrig bort dem. Himlens Majestät sänkte Sig ned för att besvara deras frågor och förenklade Sin betydelsefulla undervisning för att möta deras barnsliga förståelse. I deras unga mottagliga sinnen sådde Han sanningens säd, som skulle gro och ge rik skörd när de nått mogen ålder.
(142) I dessa barn som fördes fram till Honom för att Han skulle kunna välsigna dem, såg Han de framtida män och kvinnor, som skulle bli arvtagare till Hans nåd och medborgare i Hans rike, samt några som skulle bli martyrer för Hans namns skull. Några oförstående lärjungar befallde, att barnen skulle tas bort, så att de inte skulle störa Mästaren, men när de ledsna vände tillbaka, tillrättavisade Kristus Sina efterföljare och sade: ”Låt barnen komma till mig och hindra dem inte! Ty himmelriket tillhör sådana.” (Matt. 19:14)
(142) Han visste att dessa barn skulle lyssna till Hans råd och acceptera Honom som Sin Återlösare, medan de som var visa på det sätt som världen uppfattar saker och ting och hårdhjärtade skulle vara mindre benägna att följa Honom och finna en plats i Guds rike. Dessa små hade, genom att komma till Kristus och ta emot Hans råd och välsignelse, Hans avbild och Hans nåderika ord stämplade på sina mottagliga sinnen och de kunde aldrig utplånas. Vi borde lära oss en läxa av hur Kristus handlade, att de ungas hjärtan är de mest mottagliga när det gäller kristen undervisning, att de är lätta att påverka i sonlig kärlek och dygd och bra på att bevara de intryck de har fått. Men dessa spröda, unga människor borde man komma till med vänlighet och undervisa dem med kärlek och tålamod.
(142) Min Syster, bind dina barn till ditt hjärta med hjälp av kärlek. Ge dem rätt omsorg och uppmärksamhet i allting. Ge dem lämpliga kläder, så att de inte förödmjukas på grund av sitt utseende, för den här världen skulle kunna skada deras självaktning. Du har sett att världen ägnar sig åt kläder och mode, men försummar sinne och moral när det gäller att göra personen välvårdad. Genom att undvika detta onda närmar du dig den motsatta ytterligheten och ger inte dina egna kläder tillräcklig uppmärksamhet och inte heller dina barns. Det är alltid rätt att vara välvårdad och vara klädd på ett sätt som passar din ålder och din plats i livet.
(142) Ordning och renlighet är himlens lag och för att komma i överensstämmelse med den gudomliga ordningen, är det din plikt att vara välvårdad och smakligt klädd. Dina åsikter om detta är förvanskade. Samtidigt som du fördömer världens lyx och fåfänga, gör du det misstaget att driva din sparsamhet (143) till girighet. Du vägrar dig själv det som är riktigt och ordentligt och som du borde ha och som Gud har gett dig råd att köpa. Du klär varken dig själv eller dina barn på ett lämpligt sätt. Vårt yttre utseende borde inte vanära Honom som vi bekänner oss följa, utan i stället återspegla tillit till Hans verk.
(143) Aposteln säger: ”Uppmana dem som är rika i den här världen att inte vara högmodiga eller sätta sitt hopp till något så osäkert som rikedom, utan till Gud som rikligt ger oss allt att njuta av. Uppmana dem att göra gott, att vara rika på goda gärningar, att vara generösa och dela med sig och samla åt sig en skatt som är en god grund för den kommande tidsåldern, så att de vinner det verkliga livet”. ( 1 Tim. 1:17) Du har fått dina tillgångar för att använda dem där de behövs, inte till att samla på hög så att de förstörs vid den stora branden. Du är inbjuden till att njuta av Herrens goda gåvor och bör använda dem till ditt eget välbefinnande, till goda gärningar för att främja Herrens verk, för att därigenom samla rikedomar till dig i himlen.
(143) Många av dina svårigheter har drabbat dig för att de i Guds visdom skall föra dig närmare nådens tron. Med hjälp av sorger och prövningar gör Han Sina barn ödmjuka och förmår dem att underordna sig Honom. Den här världen är Guds arbetsverkstad, där Han formar oss för himlens salar. Han använder hyveln på våra skälvande hjärtan tills hårdheten och oegentligheterna har avlägsnats och vi är lämpade för våra rätta platser i den himmelska byggnaden. Genom prövningar och nöd blir kristna renade och stärkta och utvecklar en karaktär efter den förebild Kristus har gett. Den påverkan som ett sant, gudfruktigt liv utövar kan inte mätas. Den når utanför hemmets och vännernas omedelbara krets och sprider ett ljus som vinner själar för Jesus.