(407) Bror A: Jag har blivit visad, att du inte är förberedd för att kunna arbeta framgångsrikt i din tjänst. Du var en tid framgångsrik i din tjänst, men även om detta borde ha inspirerat dig till större ansträngning och iver, blev det tvärtemot. En förnimmelse av Guds godhet kunde ha fått dig att fortsätta i ödmjukhet och att inte lita på (408) självet. Men i synnerhet efter det att du blev ordinerad, började du tro, att du var en fullvuxen predikant, som kunde förmedla sanningen på stora platser. Du blev lat och kände inget ansvar för själar. Sedan dess har din tjänst bara haft ett obetydligt värde för Guds sak. Du inser inte att du, som har stor fysisk styrka, är skyldig att använda den, lika väl som den som äger stora tillgångar är skyldig att använda sina pengar för detta. Du tycker inte om att arbeta med dina händer. Ändå har du en kropp som kräver hård fysisk belastning, för att kunna bevara din hälsa, liksom för att väcka de andliga krafterna. När det gäller din hälsa, kommer fysiskt arbete att vara mycket värdefullt för alla våra predikanter och närhelst de kan befrias från aktiv tjänst i sitt ämbete, bör de anse det som sin plikt att gå in i fysiskt arbete för att försörja sina familjer.
(408) Bror A, du har slöat bort tiden med sömn, som i stället för att förbättra din hälsa, har varit nedbrytande. Dyrbara timmar har förspillts, utan att göra vare sig dig själv eller några andra gott. Detta står antecknat i himlens protokoll. Ditt namn har visats för mig under rubriken: ”Slöa tjänare.” Din tjänst kommer inte att bestå prövningen i domen. Du har använt för mycket dyrbar tid till att sova, så att alla dina krafter verkar lamslagna. Hälsan kan uppnås genom en rätt livsstil och göras möjlig genom att ge ränta i avkastning och genom ränta på räntorna. Men detta kapital, som är dyrbarare än några tillgångar på banken, kan offras genom omåttlighet i mat och dryck, eller genom att tillåta organen att vara passiva. Det är inte tillåtet att skämma bort sig. Slöhet måste övervinnas.
(408) Orsaken till att många av våra predikanter klagar över sjukdom är att de inte rör tillräckligt på sig utan äter för mycket. De inser inte att en sådan livsstil utsätter den starkaste organism för fara. De, som i likhet med dig, är slöa till sin läggning, borde äta mycket sparsamt och inte vara rädda för fysisk ansträngning. Många av våra predikanter gräver sina gravar med sina tänder. Organismen lider av den matsmältnings tunga uppgift och hjärnan (409) får en tung uppgift. Överträdaren av hälsolagarna måste betala med sin egen kropp för varje överträdelse.
(409) När han inte var aktivt engagerad i förkunnelse, arbetade aposteln Paulus som tältmakare under sitt liv. Detta var han tvungen att göra för att få en impopulär sanning accepterad. Innan han omfattade kristen tro, innehade han en hög ställning och var inte beroende av att arbeta för sin försörjning. Bland judarna i allmänhet fick barnen lära sig ett hantverk, oavsett vilken position de skulle fylla, så att de under andra förhållanden inte sattes ur stånd att försörja sig själva. Enligt denna sed var Paulus tältmakare och när hans medel användes för att främja Kristi verk och hans egen försörjning, flydde han till sitt hantverk för att få levebröd.
(409) Ingen annan människa som har levat, har varit en mer allvarlig, energisk och självuppoffrande Kristi lärjunge än Paulus. Han var en av världens största ledare. Han kryssade över haven och reste fjärran och när, tills en stor del av världen hade lärt sig berättelsen om Kristi kors från hans läppar. Han hade en brinnande önskan om att förmedla kunskap om snningen till förlorade människor, med hjälp av en Frälsares kärlek. Hans själ var helt och hållet engagerad i hans ämbetes tjänst och det var med smärta som han höll sig borta från denna tjänst, för att utsätta sig för det hårda rutinarbetet att kunna försörja sig själv. Han beslöt sig emellertid för att utöva ett hantverk, så att han inte skulle ligga församlingarna till last, eftersom dessa levde i fattigdom. Även om han hade planterat många församlingar, vägrade han att låta dem försörja honom, eftersom han var rädd för att den nytta han gjorde och den framgång han hade som förkunnare av evangeliet, kunde kollidera med hans avsikter. Han ville inte ge sina fiender tillfälle att ge en felaktig bild av honom och därigenom minska budskapets kraft.
(409) Paulus vädjar till sina bröder i Korint, att förstå, att han, som evangeliets tjänare, kan kräva att bli försörjd i stället för att försörja sig själv, men denna rättighet var han villig att avstå från, eftersom detta kunde stå i vägen för den nytta han gjorde, om han hade accepterat medel till sin försörjning. (410) Även om han hade en svag hälsa, arbetade han på dagen med att tjäna Kristi verk och slet en stor del av natten och ofta hela natten, för att han skulle kunna tjäna ihop till sina egna och andras behov. Aposteln ville också ge sina bröder ett föredöme och därigenom lyfta fram och berömma flit. När våra predikanter känner att de lider nöd och brist på grund av Kristi verk, så låt dem föreställa sig att de besöker aposteln Paulus´ verkstad och komma ihåg att när denna av Gud utvalda person formar en tältduk, arbetar han för bröd, som han ärligt har förtjänat genom sin tjänst som Jesu Kristi apostel. När plikten kallar, lägger denne store apostel alla sina sysslor åt sidan, för att möta de mest våldsamma motståndare och stoppa deras högmodiga skryt och sedan återvända till sin ödmjuka syssla. Hans religiösa flit är en tillrättavisning av några av våra predikanters lättja. När de har tillfälle att arbeta och hjälpa till med att försörja sig själva, borde de göra det med glädje.
(410) Gud har aldrig avsett att människan skulle leva i lättja. När Adam bodde i Eden, tänktes verksamheter ut för hans sysselsättning. Även om farten inte alltid är så hög eller kampen så hård, kommer den som har en trög hand ändå att bli fattig. Den som är uthållig när det gäller verksamhet, kan inte alltid vinna framgång; men slöhet och lättja kommer med säkerhet att vålla Guds Ande sorg och fördärva sann gudsfruktan. En stillastående damm blir motbjudande, men en ren, rinnande bäck, sprider hälsa och glädje över landet. En person som är ihärdigt i sin flit kommer att vara till välsignelse överallt. Människan måste använda sina fysiska och mentala krafter för att de skall kunna utvecklas helt och ordentligt.
(410) Unga predikanter borde studera för att bli dugliga var de än är. När de inbjuds att besöka människor i deras hem, skall de inte lättjefullt sätta sig ned och inte anstränga sig för att hjälpa dem, vilkas gästfrihet de delar. Tacksamhetsskulden är ömsesidig. Om predikanten delar sina vänners gästfrihet, är det hans plikt att återgälda deras vänlighet genom att vara omtänksam och visa hänsyn mot dem. Värden kan vara en (411) omsorgsfull och hårt arbetande människa. Genom att predikanten uppträder så att han inte bara väntar på att bli uppassad, utan hjälper till på lämpligt sätt, kan han ofta få tillgång till hjärtat och öppna vägen för att sanningen blir mottagen.
(411) Gud har inte användning för lata människor i Sitt verks tjänst. Han saknar omtänksamma, vänliga, hängivna och ivrigt brinnande tjänare. Aktiv ansträngning kommer att vara bra för våra predikanter. Lättja är bevis på fördärv. Varje förmåga i sinnet, varje ben i kroppen, varje muskel i de olika kroppsdelarna, visar att Gud har inrättat detta till att användas och inte till att förbli passivt. Bror A är alltför bekväm för att lägga ned sina krafter i arbetet och arbeta ihärdigt. Människor, som i onödan använder dagsljusets dyrbara timmar till sömn, har ingen känsla för dessa dyrbara, gyllene ögonblicks värde. Sådana människor kommer att visa sig att vara en förbannelse för Guds verk. Bror A är uppblåst. Han är inte bra på att studera Bibeln. Han är inte vad han borde vara, inte heller vad han skulle kunna bli, om han ivrigt ansträngde sig. Då och då tar han sig samman för att göra något, men hans lättja, hans naturliga bekväma läggning, får honom till att falla tillbaka i samma lättefulla spår. Personer som inte är vana vid att vara noggrant flitiga och vid att ta vara på tiden burde få regler som driver dem till arbeta regelbundet och att klara av sina plikter.
(411) Washington, nationens statsman, var i stånd till att uträtta en massa saker, därför att han var grundlig när det gällde att hålla ordning och vara regelbunden. Varje papper hade sitt datum och sin plats och det gick inte åt någon tid till att leta efter något, som hade kommit bort. Guds män måste vara flitiga när det gäller att studera, allvarliga i sitt sökande efter kunskap och aldrig slösa bort någon timme. Genom ihärdig ansträngning kan de som kristna höja sig upp till nästan vilken ställning som helst, som män med kraft och inflytande. Men många kommer aldrig att uppnå någon högre ställning i predikstolen eller i affärer, på grund av sin obeslutsamhet och på grund av de lättjefulla vanor de skaffade sig i sin ungdom. Likgiltig försumlighet kan märkas i allt vad de har med att göra. En plötslig impuls då och då räcker inte till för att genomföra en reformation något i dessa bekväma, lata människor. Det är en uppgift som kräver uthålligt tålamod (412) genom goda gärningar. Affärsfolk kan bara nå verklig framgång genom regelbundna tider för att avancera, för bön, för måltider och för vila. Om ordning och regelbundenhet krävs i världsliga angelägenheter, hur mycket mer nödvändigt är det då inte för Guds verk.
(412) Många slösar bort de ljusa morgontimmarna i sängen. När dessa dyrbara timmar en gång har gått förlorade, är de försvunna för att aldrig återkomma. De är förlorade för tid och evighet. Om man slösar bort bara en enda timme varje dag, hur mycket tid har då inte gått förlorade under ett år! Låt den, som gärna vill slumra, tänka på detta och ta sig tid att tänka efter hur han skall kunna avlägga räkenskap inför Gud för sina förlorade tillfällen.
(412) Predikanter måste ta sig tid till läsning och studium, till betraktelse och bön. De måste fylla sinnet med delar av Skriften utantill, sätta sig in i hur profetiorna gått i uppfyllelse och tillägna sig de lärdomar som Kristus gav sina lärjungar. Ta en bok med dig att läsa när du reser med tåget eller när du sitter på järnvägsstationen och väntar. Utnyttja varje ledigt ögonblick till att göra något. Därigenom kommer en verksam dörr till tusen frestelser att stängas. Om kung David varit engagerad i någon nyttig verksamhet, skulle han inte ha blivit skyldig till mord på Uria. Satan är alltid beredd att sysselsätta den, som inte sysselsätter sig själv. Den människa som ständigt eftersträvar att uppnå intellektuell storhet, kommer inte att ha tid till tarvliga och dumma tankar, som ger upphov till onda handlingar. Det finns begåvade människor bland oss, som skulle kunna bli särskilt användbara, om deras gåvor vårdades. Trots detta tycker dessa människor inte om att använda dem. De ser inte att det är brottsligt att inte göra det bästa möjliga av de förmågor som Skaparen har utrustat dem med utan bosätter sig där de har det mest bekvämt och fortsätter inte att utveckla sitt sinne. Endast mycket få lär känna Guds sinnelag. Dessa lata tjänare kommer Gud att fråga. ”Vad har du gjort med de talenter jag gav dig?” Det kommer på den dagen att finnas många, som hade haft en talent, men som slagit in den i en servett och gömt den i jorden. Dessa odugliga tjänare kommer att kastas ut i mörkret där ute. De som däremot överlämnat sina talenter till penningväxlarna och fördubblat dem kommer möta följande bifallsyttring: (413) ”Bra, du gode och trogne tjänare. Du har varit trogen i det lilla. Jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje!” (Matt. 25:23)
(413) När den enskilde anförtros ett ansvar, ställs inte frågan om han är vältalig eller rik, utan om han är ärlig, trofast och flitig, ty vad han än kommer att uträtta, är han helt olämplig för att anförtros någon position, vilken det vara må, om han inte äger dessa egenskaper. Många som har börjat sitt liv med goda möjligheter, går det illa för, för att de inte är flitiga. Unga män, som har för vana att samlas i små grupper i varuhus eller på gatan och som alltid engagerar sig i diskussioner eller skvaller kommer aldrig att växa upp till att bli förståndiga människor. Ständig flit kommer att uträtta sådant för människor, som intet annat kan. De som inte är tillfredsställda utan att veta att de växer till något varje dag, kommer med rätta att få framgång i livet.
(413 ) Många har misslyckats, grundligt misslyckats, där de kunde ha haft framgång. De har inte känt bördan av sin uppgift. De har tagit lika lätt på saken, som om de hade ett timligt tusenårsrike att arbeta i för själars frälsning… Guds sak har inte så stort behov av predikanter som av allvarliga, uthålliga arbetare för Mästaren. Gud ensam kan mäta de krafter som ligger i det mänskliga sinnet. Det var inte Hans avsikt att människorna skulle vara tillfreds med att stanna kvar i okunskapens lågland, utan att de skulle tillförsäkra sig alla fördelarna med ett upplyst, högt utvecklat förstånd. Var och en bör känna, att han har en skyldighet att nå upp till en höjdpunkt av intellektuell utveckling. Medan ingen borde bli uppblåst på grund av den kunskap som han kanske kan ha förvärvat, är det allas förmån att äga den tillfredsställelsen att veta, att för varje steg han tar framåt, blir han bättre skickad att ära och förhärliga Gud. Han kan ösa ur ett outtömligt förråd, ur källan till all visdom och kunskap.
(414) När en lärjunge har börjat i Kristi skola, är han beredd (414) att kunna söka efter kunskap utan att de höjder som han är på väg upp emot, ger honom svindel. Allteftersom han går framåt från sanning till sanning och ständigt får en klarare syn på de förunderliga lagar som gäller inom vetenskapen och naturen, blir han hänförd över de klara uppenbarelserna av Guds kärlek till människorna. Med intelligenta ögon ser han Guds fullkomlighet, kunskap och visdom, som sträcker sig ända in i oändligheten. Efterhand som förståndet växer och utvidgas, väller rena strömmar av ljus in i hans själ. Ju mer han dricker av kunskapens källa, desto renare och lyckligare blir hans betraktelser av Guds oändlighet och desto större blir hans längtan efter tillräcklig visdom för att kunna fatta djupen i Gud.
(414) Andlig kultur är vad vi som ett folk behöver och det som vi måste ha för att kunna möta tidens krav. Fattigdom, en ringa härkomst och ogynnsam miljö behöver inte hindra andens utveckling. De andliga förmågorna måste styras av viljan och sinnet får inte lov att strejka eller distraheras av olika mindre viktiga ämnen, som inte går på djupet. I allt studium kommer du att möta svårigheter, men ge aldrig upp på grund av modlöshet. Forska, studera och be! Möt varje svårighet modigt och kraftfullt. Ta viljestyrkan och den dygd som heter tålamod till hjälp. Gräv sedan med större allvar tills sanningens ädelsten ligger klar och skön framför dig - så mycket dyrbarare på grund av de svårigheter du hade med att finna den. Men dröj sedan inte kvar på samma punkt genom att koncentrera hela sinnets kraft på det och samla alla andliga krafter på det och alltid tala om det med andra. Ta itu med ett nytt ämne och studera detta grundligt. På det sättet kommer den ena hemligheten efter den andra att öppna sig för din uppfattning. Genom detta förfaringssätt kommer du att uppnå två värdefulla segrar. Du kommer inte bara att tillägna dig nyttig kunskap, utan en sådan träning av tankarna kommer att öka din mentala förmåga. Den nyckel man finner för att öppna den ena hemligheten kan uppenbara också andra dyrbara kunskapspärlor, som hittills inte har upptäckts.
(414) Många av våra predikanter kan bara framföra några få (415) renläriga föreläsningar för människor. Samma ansträngning och flit som gjorde dem förtrogna med dessa punkter, skulle kunna göra dem i stånd till att sätta sig in i andra. Alla predikanter bör ha en grundlig förståelse av profetiorna och andra dogmatiska ämnen. Men somliga som har predikat i åratal, tvingas inskränka sig till några få ämnen därför att de är alltför slöa för att flitigt granska Skriften under bön, varigenom de skulle kunna bli giganter när det gäller att förstå bibliska lärdomar och Kristi praktiska undervisning. Allas sinnen bör fyllas med kunskap om Guds Ords sanningar för att de i vilket ögonblick som helst skulle kunna möta kravet att kunna ta fram gammalt och nytt från förrådshuset. Hos somliga har de andliga förmågorna försvagats och krympt av brist på iver och allvarlig, hård ansträngning. Tiden har kommit när Gud säger: ”Gå framåt, och låt de förmågor jag har gett er, utvecklas!”
(415) Världen är full av villfarelser och äventyr. Nya saker i form av sensationella dramer kommer ständigt fram och upptar människornas tankar och det finns ett överflöd av meningslösa teorier, som är ödeläggande för moralisk och andlig framgång. För att kunna möta denna våg av motstånd behöver Guds sak intelligenta och tänkande män, som är väl bevandrade i Skriften. Vi får inte tillåta arrogans, trångsynthet och orimligheter även om dessa kan vara klädda i en from bekännelses kappa. De, som har sanningens helgande kraft i sina hjärtan, kommer att utöva ett övertygande inflytande. I medvetenhet om att de, som förespråkar villfarelse, varken kan skapa sanning eller omintetgöra den, har de råd att vara lugna och hänsynsfulla.
(415) Det räcker inte att våra predikanter har en ytlig kunskap om sanningen. Ämnen, som behandlas av människor som för att bryta ner sanningen har fördärvat de förmågor som Gud har gett dem, förs ständigt fram till undersökning. Hyckleri måste läggas åt sidan. Vår tids sataniska bedrägeri måste klart och förnuftigt bemötas med Andens svärd, som är Guds ord. Samma osynliga hand, som leder planeterna i deras banor och bär världarna med Sin (416) allmakts hand, har gjort det möjligt för människan, som är skapad till Hans avbild, för att vara något ringare än Guds änglar när det gäller att uppfylla Sina plikter på jorden. Guds avsikter har inte mött respons hos människor, som har anförtrotts den allvarligaste sanning, som någonsin anförtrotts åt människor. Enligt Hans plan skulle vi stiga allt högre mot ett fullkomligt tillstånd. Människan saknar självkännedom. Det ansvar vi har fått står i direkt proportion till det ljus, de möjligheter och de fördelar, som vi har fått. Vi är ansvariga för det goda vi kunde ha gjort, men inte gjorde, därför att vi var för bekväma av oss för att använda de medel till förbättringar, som fanns inom räckhåll för oss.
(416) Guds dyrbara bok innehåller levnadsregler för människor i alla samhällsskikt och alla ställningar. Här finns förebilder som alla gör väl i att granska och följa. ”Ty Människosonen har inte kommit för att bli betjänad, utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många.” (Mark. 10:45) ”Kristi tjänares sanna ära och heder består inte i det antal predikningar han hållit och inte heller den mängd skrifter han har producerat, utan i den trofasta gärning han utfört för att tjäna människors behov. Om han försummar den delen av sin tjänst, har han ingen rätt att kallas predikant.
(416) Vår tid har behöver människor, som kan förstå folks behov och tjäna deras nödtorft. Kristi trofasta tjänare är på varje post vaksam för att varna, tillrättavisa, råda och be för och uppmuntra sina medmänniskor. Han samarbetar med Guds Ande som mäktigt verkar i honom, så att han kan ställa fram varje människa som fullkomlig i Kristus. En sådan människa erkänns i himlen som en tjänare, som går i sitt stora Föredömes fotspår.
(416) Våra predikanter är inte tillräckligt noggranna i sina matvanor. De äter för stora måltider, med alltför många olika rätter. En del är reformatorer bara till namnet. De har inga regler att reglera sin kost med utan ger efter för lusten att äta frukt och nötter mellan sina måltider och utsätter därmed sina matsmältningsorgan för tung belastning. Somliga äter tre gånger om dagen, trots att två bättre skulle leda (417) till fysisk och andlig hälsa. Om de lagar överträds, som Gud styr den fysiska organismen med, måste med säkerhet ett straff bli konsekvensen.
(417) På grund av oförståndig kosthållning kommer somligas sinnen att till hälften förlamas och de blir tröga och sömnig. Dessa predikanter med sina bleka ansikten, som lider på grund av att de gett efter för aptiten, är ingen rekommendation för hälsoreformen. När organismen lider av överansträngning, skulle det vara mycket bättre att tillfälligt hoppa över en måltid och därigenom ge naturen en chans att återhämta sig. Våra medarbetare skulle kunna göra mycket mer för att utbreda hälsoreformen genom sina föredömen än genom att predika över den. När välmenande vänner förbereder riktigt god mat till dem, frestas de starkt att ignorera principen, men genom att tacka nej till de fina rätterna och starka kryddorna, téet och kaffet, kan de testa om de själva är riktiga hälsoreformatorer. Några lider nu för att de har överträtt livets lagar. Därigenom har de satt en skamfläck på hälsoreformens sak.
(417) Överdriven njuting av mat, dryck eller sömn är synd. En harmonisk och sund aktivitet av alla koppens och sinnets krafter är lycka; och ju mer upphöjda och förfinade krafterna är, desto renare och mer oblandad är lyckan. Ett liv som saknar mål är en levande död. Sinnets krafter bör användas till sådant som har med eviga intressen att gör. Detta kommer att bidra till kroppens och sinnets hälsa. Det är många, också bland våra predikanter, som vill komma sig upp här i världen utan ansträngning. De är ärelystna och vill utföra någon stor gärning, medan de förbiser de små vardagsplikter genom vilka de skulle kunna vara till nytta och vara tjänare på Kristi sätt. De vill utföra det arbete som andra utför, men har ingen lust till den disciplin som krävs för att de skall kunna bli lämpliga för det. Denna starka önskan hos både män och kvinnor att få göra något som långt överstiger deras nuvarande möjligheter, leder till att det avgjort misslyckas för dem redan från början. Indignerat vägrar de att klättra uppför stegen, eftersom de önskar, att de skall upphöjas på ett mindre mödosamt sätt.