(331) Kära bror och kära syster H: Med hänsyn till ert nuvarande förhållande till församlingen vill jag råda er att göra allt vad ni kan från er sida, för att komma i harmoni med era bröder. Vårda en vänlig och försonlig ande och låt ingen hämndkänsla komma in i era sinnen och hjärtan. Vi har endast litet tid i den här världen. Låt oss arbeta för tid och evighet. Var ivriga att göra er kallelse och ert val fast och bestämt. Se till att ni inte gör något misstag när det gäller er rätt till ett hem i Kristi rike. Om era namn står skrivna i Lammets livsbok, så kommer det att stå rätt till med er. Var beredda och ivriga att bekänna era fel och förlåt dem, så att era fel och synder kan dömas på förhand och utplånas.
(331) Jag tror att ni gör framsteg, men låt arbetet bli djupare, grundligare, mer allvarligt. Lämna inte efter er något ogjort, som ni kunde ha gjort. Vandra ödmjukt med Gud, bered (332) era hjärtan, övervinn ert eget jag och våga undvika all Satans list. När hjärtat är i harmoni med Jesus, när ni i ord, ande och uppförande efterliknar Förebilden, kommer era vanor att förfinas och upphöjas och överbevisa alla om att en radikal förändring har ägt rum hos er. Då kommer ni att räknas till Jesu dygdiga, gudfruktiga efterföljare.
(332) Min bror, du har en mycket nedfläckad uppteckning. Gud och din egen själ vet detta. Men ingen kommer att bli mer glad än jag över att få se dig sätta dina fötter på den väg Kristus har vandrat och att få möta dig i Guds rike. Det är svårt för oss att förstå oss själva och att ha en rätt insikt om vår egen karaktär. Guds ord är tydligt, men ofta är det felaktigt att använda det på sitt eget jag. Det finns en benägenhet till självbedrägeri och till att tro att Skriftens varningar och tillrättavisningar inte gäller mig. ”Bedrägligare än allt annat är hjärtat, det är obotligt sjukt. Vem kan förstå det?” (Jer. 17:9) Själv-smicker kan uppfattas som en kristen sinnesrörelse och iver. Egenkärlek och tillit kan förvissa oss om att vi är på rätt väg, trots att vi är långt från att leva upp till Guds ords krav.
(332) Bibeln är innehållsrik, klar och tydlig. Karaktären hos en sann lärjunge till Kristus visar sig i förnöjsamhet. Vi måste rannsaka Skrifterna med ödmjuka hjärtan, darra vid Herrens ord, om vi inte på något sätt vill bli bedragna när det gäller vår sanna karaktär. Det måste göras en uthållig ansträngning för att övervinna själviskhet och självtillit. Självrannsakan måste vara genomgripande, så att det inte finns någon risk för självbedrägeri. Litet utfrågning om självet vid särskilda tillfällen är inte tillräckligt. Undersök dagligen grunden för ert hopp och se om du verkligen befinner dig i Kristi kärlek. Behandla era egna hjärtan uppriktigt, ty här kan ni inte tillåta er att ta någon risk. Beräkna kostnaden för att vara en helhjärtad kristen och ta på er Guds vapenrustning. Studera mönstret, se på Jesus och efterlikna Honom. Er sinnesro, ert hopp om evig frälsning, beror på om detta arbete troget utförs. Som kristna är (333) vi mindre grundliga i självrannsakan än i allt annat. Därför är det inget under, att vi är så tröga till att förstå vårt eget jag.
(333) Jag skriver dessa saker till er, därför att jag vill att ni skall bli frälsta. Jag vill inte ta modet från er, utan vill i stället enträget uppmana er att göra de allvarligaste och kraftigaste ansträngningar. Egenkärlek vill förmå dig till att göra ett ytligt självrannsakande arbete, men låt ingen meningslös tilltro ta ifrån er evigt liv. Bygg inte upp er själva med andras fel, utan ställ den viktiga fråga, som er evighet är beroende av, mellan Gud och er egen själ.
(333) ”En människa ser det som är för ögonen, men HERREN ser till hjärtat.” (1 Sam. 7) - människohjärtat, med dess motstridiga sinnesrörelser av glädje och sorg, - det vandrande, oberäkneliga hjärtat, som är en boning för så mycket orenhet och bedrägeri. Han känner dess motiv, dess djupa mål och avsikter. Gå till Honom med din själ, fullständigt nedfläckad som den är. Öppna, som psalmisten, dess kammare för det allseende Ögat, och utbrist: ”Utrannsaka mig, Gud, och känn mitt hjärta, pröva mig och känn mina tankar. Se till om jag är på en olycksväg och led mig på den eviga vägen.” (Psalm 139:23) Underkasta ditt hjärta rening och förädling. Då kommer du att få del av gudomlig natur efter att ha undkommit det fördärv som finns i världen genom begär. Då kommer ni alltid att vara ”beredda att svara var och en som begär att ni förklarar det hopp ni äger. Men låt det ske ödmjukt, med respekt och ett rent samvete. ” (1 Petri 3:15) Kristi frid kommer att tillhöra dig. Ditt namn kommer att stå inskrivet i Livets bok. Din rätt till himmelskt arv kommer att bära det kungliga sigill, som ingen på jorden vågar ifrågasätta. Ingen kan leda er väg till Guds stads portar, men ni kommer att få fri tillgång till den kungliga närvaron och till Guds tempel däruppe.
(333) Några få ord ytterligare trycker mitt sinne. Jag vill, att du skall förenas med församlingen, inte därför att jag anser att alla församlingsmedlemmar är perfekta och inte heller för att jag betraktar dig som perfekt. Gud har dyrbara själar i Sin församling. Där finns också män och kvinnor, som är som ogräs bland vetet. Men Gud ger inte (334) dig eller någon annan uppgiften att avgöra, vem som är ogräs och vem som är vete. Vi förmår kanske att se och fördöma andras fel, samtidigt som vi själva har större fel som vi aldrig har insett, men som andra tydligt kan se. Gud kräver, att du skall ge världen och församlingen ett gott föredöme, ett liv som återspeglar Jesus. Det finns uppgifter som skall utföras och ansvar som skall bäras. Världen har inte tillräckligt många sanna kristna. Församlingen behöver dem. Samfundet kan inte vara utan dem. Kristi bön för Hans lärjungar var: ”Jag ber inte att du skall ta dem ut ur världen utan att du skall bevara dem för det onda.” (Joh. 17:15) Jesus vet, att vi är i världen, utsatta för dess frestelser, men Han älskar oss och vill ge oss nåd att segra över dess fördärvliga inflytanden. Han vill ha oss fullkomliga till karaktären, så att vår envishet inte skall förorsaka moraliska karaktärsfel hos andra.
(334) Ni ser, att era bröder inte kommer upp till Bibelns norm, utan att det finns brister hos dem och ni uppehåller er vid dessa brister. Ni livnär er på dem, i stället för att livnära er på Kristus. Betraktar ni dem, förändras ni till samma bild. Men kritisera ingen. Ställ inte ert eget noggranna sätt att handla som motsats till andras brister. Gör inte det. Det är inte den uppgift som Gud har gett er att utföra. Han har inte gjort er till församlingsdilettanter. Det är många saker, som ni ser i Bibelns ljus. Men även om ni kan ha rätt på några punkter, så få inte det intrycket att era ståndpunkter alltid är riktiga, ty på många punkter är era idéer förvridna och kommer inte att kunna tåla kritik.
(334) Försök inte att upphöja självet, utan lär er hjärtats saktmod och ödmjukhet i Kristi skola. Du vet hur Petrus karaktär var, hur påfallande hans särskilda drag utvecklades. Före hans stora fall var honom alltid framfusig och diktatorisk, talade obetänksamt och efter ögonblickets impuls. Han var alltid beredd att tillrättvisa andra och ge uttryck för sina tankar innan han hade en klar uppfattning om sig själv och vad han hade sagt. Men Peter blev omvänd och den omvände Petrus var mycket annorlunda än den obesinnade och framfusige (335) Petrus. Medan han behöll sin tidiga häftighet, styrde Kristi nåd hans iver. I stället för att vara framfusig, självsäker och självupphöjande, blev han stilla, självbehärskad och villig att lära. Han kunde då ge föda åt såväl lammen som fåren i Kristi hjord.
(335) ”Du, min bror, har ett stort arbete att utföra för dig själv, dag för dag. Du måste göra ständiga ansträngningar för att tygla ditt dåliga temperament och dina onda benägenheter. Detta har vuxit samtidigt som du och endast Jesus kan stärka dig till att helt övervinna dem. Du bör betrakta dig själv som en Kristi tjänare och försöka bli lik Honom i karaktären. Försök att göra dig själv behaglig för andra. Var artig, vänlig och tålig också i dina affärsförbindelser, visa Jesu ödmjukhet och att Hans ande råder i dig. Du är släkt med mänskligheten och du måste vara tålig, vänlig och dygdig. Du måste vårda din betänksamhet och övervinna din själviskhet. Låt din fråga blir: ”Vad kan jag göra för att välsigna andra?” Om ditt hjärta längtar efter att göra gott mot dem, även om det medför besvär för dig själv, kommer du att få Guds kärleks välsignelse. Den kärlek, som har lyfts upp ur lidelsernas och impulsernas rike, blir andlig och uppenbarar sig i ord och handlingar. En kristen måste ha en helgad ömhet och kärlek, i vilken det inte finns någon otålighet eller irritation. De bryska, hårda vanorna måste mjukna genom Kristi nåd.
(335) O min bror, min syster, uppfostra er själva i Kristi skola. Låt stridens ande upphöra därhemma och i församlingen. Låt era hjärtan dras in i kärlek till Guds folk. Hjärtan som är fyllda med Kristi kärlek kan aldrig gå riktigt långt vilse. Kristen tro är kärlek. Ett kristet hem är ett hem där kärlek råder och kommer till uttryck i ord och handlingar som är präglade av vänlighet och omtanke. Låt inga hårda ord bli sagda. Låt familjeandakten vara angenäm och intressant. Var en kristen adelsman, min bror, ty samma principer som gäller i hemlivet, skall föras in i församlingen. Brist på artighet, ett ögonblicks retlighet eller ett litet obetänksamt ord, kan skada ditt anseende och stänga dörren till hjärtan så att du aldrig senare kan nå dem.
(336) (336) Nu har jag beskrivit farorna för er och jag säger er, att det finns dyrbara segrar som ni måste vinna. Vi kommer aldrig att se himmelriket om vi inte har Kristi ande i våra sinnen. Efterlikna förebilden därhemma, på arbetet och i församlingen. Försök inte att lära andra, se inte heller till hur mycket ni kan skilja er från era bröder, utan försök att se hur nära ni kan komma dem och i hur hög grad ni kan leva i harmoni med dem. Samtidigt som ni gör allt vad ni kan från er sida för att utveckla en kristen karaktär, så ge era hjärtan till Gud, så att Han kan forma det efter Hans behag. Han kommer att hjälpa er. Det vet jag att Han vill. Måtte Gud välsigna er och era kära barn och måtte jag få möta er alla omkring den stora vita tronen. Detta är min bön.