[Utdrag från Vittnesbörd for församlingen 5:721 - 729.]
År efter år utvidgas arbetet. Behovet av erfarna och trogna medarbetare blir alltmer angeläget. Om Herrens folk vandrar i överensstämmelse med Hans råd, kommer sådana medarbetare att utvecklas. Medan vi skulle vara helt och fullt beroende av Gud för att få visdom och kraft, skulle Han förmå oss att utveckla vår förmåga i största möjliga utsträckning. Medan arbetarna får mental och andlig kraft och får ta del av Guds avsikter och sätt att handla, kommer deras sätt att förhålla sig till uppdraget för vår tid att fördjupas och de kommer att bli bättre rustade både för att planera och genomföra planer som främjar det. Därigenom kan de hålla jämna steg med Guds gränslösa försyn.
En ständigt pågående ansträngning bör göras för att vinna nya medarbetare. Begåvningar bör upptäckas och erkännas. Personer som äger gudsfruktan och förmågor bör uppmuntras till att få den utbildning som är nödvändig för att de skall kunna utrustas till att vara världens ljus och sprida sanningens ljus. Alla som är kompetenta att göra något sådant, bör sättas in i verkets olika grenar, allt efter sin förmåga.
Mycket begåvning har gått förlorad i Guds verk, därför att människor i ansvarsfulla ställningar inte har sett den. Deras vision har inte varit tillräckigt vidsynt för att upptäcka att verket har blivit alltför omfattande för de medarbetare som en gång engagerades. Mycket, riktigt mycket, som borde ha uträttats, ligger fortfarande ogjort, därför att människor har behållit saker och ting i sina egna händer i stället för att fördela arbetet bland ett större antal och lita på att Gud kommer att hjälpa dem med det. De har försökt att föra alla verkets områden framåt, i rädsla för att andra skulle visa sig vara mindre effektiva. Deras vilja och omdömesförmåga har styrt dessa olika avdelningar, och på grund av deras oförmåga att omfatta alla verkets behov på olika områden, har stora förluster uppstått.
Vi måste lära oss, att när Gud fastställer medel för ett bestämt arbete, skall vi inte lägga detta åt sidan och sedan be och förvänta oss att Han skall utföra ett mirakel för att täcka behoven. Om bonden inte plöjer eller sår, hindrar inte Gud hans försumlighet genom ett mirakel. Skördetiden finner sina fält ofruktbara - det finns inte någon säd att skörda, det finns inte någon nek att samla in. Gud gav fröna och jorden, solen och regnen. Om lantbrukaren hade använt de medel han hade fått, skulle han ha fått skörda i förhållande till sitt utsäde och sitt arbete.
Utveckling enligt lagen
Det är mäktiga lagar som styr i naturens värld och andliga saker skall styras av lika säkra principer. Medlen till ett visst ändamål måste användas, om det önskade resultatet skall uppnås. Gud har för varje människa bestämt hennes uppgift i förhållande till hennes förmåga. Det är genom utbildning och arbete som personer utrustas till att kunna möta varje problem som kan uppstå. Vis planering krävs för att placera varje enskild på hans rätta plats, så att han får erfarenhet som gör honom lämplig för att kunna ta ansvar.
Men även om utbildning, övning och rådgivning från de erfarna är helt nödvändiga, bör arbetarna lära sig att de inte skall lita helt på någon människas omdöme. Som Guds fria ombud, bör alla be om visdom från Honom. När eleven är helt och hållet beroende av andras tankar och inte går längre än att acceptera Hans planer, ser han endast med mänskliga ögon och är så långt bara ett eko av någon annan.
Gud behandlar människor som ansvariga varelser. Han kommer att arbeta genom Sin Ande genom det sinne Han har lagt ned i människan, om människan bara vill ge Honom en chans att arbeta och vill erkänna Hans handlande. Han har planerat att varje enskild skall använda sina tankar och sitt samvete för sig själv. Han avser inte att någon skall bli en skugga av någon annan och endast uttrycka den andres synpunkter.
Visdomens källa
Alla bör älska sina bröder och respektera och sätta värde på sina ledare, men de bör inte få dem till att bära deras bördor. Vi skall inte utgjuta alla våra problem och svårigheter över andra människor, för att få slut på dem. ”Om någon av er brister i visdom skall han be till Gud, som ger åt alla villigt och utan förebråelser, och han skall få den. Men han skall be i tro utan att tvivla.” (Jak. 1:5 - 6) Jesus inbjuder oss: ”Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor, så skall jag ge er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då skall ni finna ro för era själar. Ty mitt ok är milt och min börda är lätt.”
Grunden för kristen tro är Kristus vår rättfärdighet. Människor är var för sig ansvariga inför Gud. Varje enskild måste handla så som Gud driver honom att handla, inte som han drivs till att handla genom andras tankar. Annars kan själar inte ta emot intryck och styras av Anden från den store Jag Är. De kommer att vara bundna av band, som inte tillåter handlings- eller valfrihet.
Arbetat förhindras
Herren har visat mig, att människor i ansvarsfyllda ställningar står direkt i vägen för Hans verk, därför att de tror att arbetet måste utföras och att välsignelsen måste komma på ett särskilt sätt och därför att de inte vill erkänna det som kommer på något annat sätt. Mina bröder, måtte Herren lägga fram denna sak för er sådan som den är. Gud arbetar inte på det sätt som människor planerar eller som de önskar. Han ”förmår på ett hemlighetsfullt sätt Sina underverk att ske”. Varför förkasta Herrens arbetsmetoder på grund av att de inte sammanfaller med våra idéer? Gud har Sina utvalda kanaler för ljuset, men dessa överensstämmer inte nödvändigtvis med tankar hos någon särskild grupp av människor. När alla skall inta sina utvalda platser i Guds verk genom att allvarligt söka visdom och vägledning från Honom, så kommer ett stort framsteg att ha gjorts, i riktning mot att låta ljuset lysa över världen. När människor upphör med att ställa sig i vägen, kommer Gud att arbeta bland oss som aldrig förr.
När stora planer utformas, måste stor omsorg ägnas åt att arbetet inom varje område harmoniskt förenas med alla andra områden, så att allt utgör en helhet. Men alltför ofta har det varit tvärtom. Som följd av detta har arbetet varit bristfälligt. En människa, som har översikt över ett område i Guds verk, överdriver sitt ansvar i så hög grad att denna enda avdelning, enligt hans uppfattning, står över alla andra. När någon intagit detta snäva synsätt, utövas det ett starkt inflytande på att få andra att se saken på samma sätt. Detta är mänskligt, men det är inte Kristi Ande. I proportion till hur denna politik förs, trängs Kristus ut ur verket och självet framträder på ett påfallande sätt.
De sanna principerna
De principer som skulle driva oss som tjänare i Guds sak, har lagts fram av Paulus. Han säger: ”Ty vi är Guds medarbetare.” ”Vad ni än gör, gör det av hjärtat, så som ni tjänar Herren och inte människor”. Och Peters uppmaning till de troende är: ”Tjäna varandra, var och en med den nådegåva han har fått, som goda förvaltare av Guds mångfaldiga nåd. Om någon talar skall han tala i enlighet med Guds ord. Har någon en tjänst skall han tjäna efter den kraft Gud ger, så att Gud i allt blir ärad genom Jesus Kristus.”
När dessa principer råder i livet, förstår vi, att detta är Guds gärning och inte vår egen och att Han har samma omsorg om varje del av den stora helheten. När Kristus och Hans ära är det främsta, kommer kärleken till självet att uppslukas av kärleken till de människor som Kristus offrade Sitt liv för. Då kommer ingen tjänare att bli så fullständigt upptagen av en del av verket, att han förlorar betydelsen av varje annan del ur sikte.
Ett resultat av själviskheten
Det är också själviskhet, som framkallar känslan hos arbetarna, att deras omdöme och arbete måste vara det bästa eller att det är deras privilegium att binda andras samvete på ett eller annat sätt. Sådana var de judiska ledarna på Kristi tid. I sin självupphöjelse införde prästerna och rabbinerna så stränga regler och så många former och ceremonier, att folks tankar leddes bort från Gud och gav inte Gud någon chans att arbeta för dem. Därför förlorade de Hans barmhärtighet och kärlek ur sikte. Mina bröder, följ inte efter på samma väg. Låt folkets tankar bli ledda till Gud. Låt Honom få en chans att arbeta för dem som älskar Honom. Lägg inte på folk regler och föreskrifter, som, om människor följer dem, skulle lämna dem lika utfattiga på Guds Ande, som Gilboas backar var utfattiga på dagg eller regn.
Det råder en sorglig brist på andlighet bland vårt folk. Ett stort arbete måste utföras för dem, innan de kan bli vad Kristus har planerat att de skall vara: Världens ljus. I åratal har jag känt en djup själsnöd, när Herren för mig har framfört bristen på Jesus och Hans kärlek i våra församlingar. Det har funnits en självtillräcklighet och en benägenhet att eftersträva position och herravälde. Jag har sett att självberöm har blivit vanlig bland sjundedags-adventister och att om inte människans stolthet minskar och Kristus upphöjs, så kommer vi, som ett folk, inte att vara bättre rustade för att ta emot Kristus vid Hans återkomst, än judarna var vid Hans första ankomst.
Vi måste ha ljus från himlen
Guds ord har lärt oss, att det framför allt är i vår tid, som vi bör se efter ljus från himlen. Det är nu vi skall förvänta oss en vederkvickelse av Herrens närvaro. Liksom Israels armé skulle se tecknet på himmelskt ingripande i ”ljudet av steg i bakaträdens toppar”, så skall vi också söka efter tecken på att himlen arbetar för oss.”
Gud kan inte förhärliga Sitt namn genom Sitt folk så länge de litar på människor och söker sin styrka hos dödliga. Deras nuvarande svaga tillstånd kommer att vara tills Kristus ensam upphöjs, tills de med Johannes Döparen av ett ödmjukt och hängivet hjärta säger: ”Han måste bli större och jag mindre”. Jag har fått dessa ord att säga till Guds folk: ”Upphöj Honom, mannen på Golgata. Låt människor vika åt sidan, så att alla kan se Honom, i vilken deras hopp om evigt liv har sitt centrum.” Profeten Jesaja säger: ”Ty ett barn blir oss fött, en son blir oss given. På hans axlar vilar herradömet, och hans namn är: Under, Rådgivare, Mäktig Gud, Evig Fader, Fridsfurste.” Både församlingen och världen måste se upp till sin Frälsare. Låt varje röst förkunna med Johannes: ”Se Guds lamm, som tar bort världens synder.”
Det är för den törstige som källan med levande vatten är öppen. "Ty jag skall utgjuta vatten över de törstiga och strömmar över det torra." (Jes. 44: 3.) Endast de som uppriktigt söker efter ljus och som med glädje tar emot varje stråle av gudomlig upplysning från Hans heliga ord, skall finna detta ljus. Genom dessa skall Gud uppenbara det ljus och den makt som skall upplysa hela jorden med Hans härlighet.
I ödmjukhet och tro
Jag har fått en särskild vägledning för Guds folk, därför att riskfyllda tider ligger framför oss. Våld och ödeläggelse ökar i världen. Mänsklig makt håller på att ta överhand i församlingen. De, som har valts till att ta emot betrodda ställningar, tänker, att det är deras privilegium att härska.
Män, som Gud kallar till betydelsefulla poster i hans verk skall utveckla ett ödmjukt beroende av honom. De skall inte försöka samla åt sig alltför mycket auktoritet, ty Gud har inte kallat dem till att härska, utan till att göra upp planer och rådgöra sig med sina medarbetare. Varje arbetare utan undantag skall underkasta sig Guds krav och anvisningar.
På grund av betydelsen av Guds verk i det sydliga Kalifornien och de problem som omger det, skulle det väljas minst fem män med kunskap om och erfarenhet av att rådgöra med konferensledarna om de allmänna planerna och riktlinjerna. Herren har inte behag till den benägenhet som somliga har visat till att härska över andra som har mer erfarenhet, än de själva har. Genom detta uppförande har de visat att de inte är lämpliga för att ta emot de betydelsefulla ställningar som de nu har. Varje person, som önskar bestämma över allting och försöker dominera sina medarbetare, bevisar därmed, att han är en farlig person att anförtro religiöst ansvar.
Ingen skulle hålla fast vid den tanken, att om man inte är i besittning av pengarna, så skall man inte bestämma sig för något, som kräver pengar. Om vi i vår tidigare erfarenhet alltid hade följt denna metod, skulle vi ofta ha gått miste om särskilda förmåner, som t. ex. att vi köpte skolan i Fernando och vid köpet av sanatorierna i Paradise Valley, Glendale och Loma Linda.
Det skall inte alltid anses som klokast att inte påbörja något innan man har alla pengar till att fullfölja det. När Herren bygger upp sitt verk, gör han inte alltid allting klart för sina tjänare. Tidvis prövar han deras tillit genom att låta dem gå framåt i tro. Ofta leder han dem in i svåra och prövande omständigheter och ber dem att gå framåt i tro, när deras fötter tycks röra det Röda Havets vatten. Det är vid sådana tillfällen, då hans tjänare ber till honom i allvarlig tro, som han öppnar en väg för dem, och leder dem ut till en stor plats.
Herren önskar, att hans folk i vår tid skall tro på, att han kommer att göra stora ting för dem, liksom han gjorde för Israels barn på deras resa från Egypten till Kanaan. Vår tro måste vara grundfäst, så att vi inte tvekar att följa hans anvisningar under de svåraste förhållanden. "Gå framåt" är Guds befallning till sitt folk.
Tro och glad lydnad är nödvändiga för att leda Herrens planer så att de utförs. När han påpekar nödvändigheten av att påbörja en tjänst på platser, där det kommer att utöva ett inflytande, då måste folket vandra framåt genom att vara verksamma i tro. Genom gudsfruktan, genom deras ödmjukhet, deras böner och allvarliga insats skulle de eftersträva att få människor till att värdesätta det goda verk som Herren har påbörjat hos dem. Det var Herrens avsikt, att Loma Linda Sanatorium skulle bli vårt folks egendom och detta genomförde han vid en tidpunkt, då svårigheternas floder gick över sina bräddar.
Det är en sak att arbeta för personliga intressen och fördelar. Där kan man följa sina egna planer och värderingar, men med utförandet av Herrens verk är det en fullständigt annan sak. När han visar,
att en bestämd egendom skall säkras för uppbyggandet av hans verk, oavsett om det är för ett sanatorium, för en skola eller för en annan gren av hans verk, då kommer han att göra genomförandet möjligt, om de som har erfarenhet, vill visa sin tro och tillit till hans avsikter och vill handla omgående för att försäkra sig om de fördelar som han visar. Samtidigt som vi inte skall försöka tvinga till oss någon egendom från någon människa, skall vi alltid vara vakna för de möjligheter som erbjuds och ta detta med i beräkningen, då vi lägger planer för verkets uppbyggnad. När vi sedan har gjort detta, skall vi sätta in alla krafter på att säkerställa Guds folks frivilliga offergåvor till stöd för dessa nya planteringar.
Herren ser ofta, att hans arbetare är tveksamma om, vad de skall göra. Om de då vill sätta sin tillit till honom, då kommer han att uppenbara sin vilja för dem. Guds verk skall nu gå framåt och om hans folk vill lyda hans kallelse, då kommer han att påverka egendomsinnehavarna till att ge av sina medel och därigenom göra det möjligt, att hans verk utförs på jorden. »Tro är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om det man inte ser.« Hebr. 11:1. Tro på Guds ord kommer att sätta hans folk i besittning av egendomar, som kommer att sätta dem i stånd till att arbeta i de vidsträckta bygder som väntar på sanningens budskap.
Det kalla, formella och icke-tillitsfulla sätt på vilket somliga arbetare utför sitt uppdrag, är en djup förnärmelse mot Guds Ande. Aposteln Paulus säger: »Gör allt utan att klaga eller tveka, så att ni blir fläckfria och rena, Guds oskyldiga barn mitt ibland ett falskt och fördärvat släkte, bland vilka ni lyser som stjärnor i världen, när ni håller fast vid livets ord. Då kan jag berömma mig av er på Kristi dag. Jag har alltså inte sprungit förgäves. Ja, även om mitt blod blir utgjutet då ni bär fram er tro som offer, är jag glad och gläds med er alla.« (Fil. 2:14 – 17)
Vi bör uppmuntra varandra i den levande tro som Kristus har gjort det möjligt för alla troende att ha. Arbetet måste föras framåt, allteftersom Herren bereder vägen. När han leder sitt folk in i vanskliga situationer, då är det deras förmån att samlas till bön och minnas, att allting kommer från Gud. De, som ännu inte har fått del av de prövande erfarenheter som hör ihop med Guds verk i dessa dagar, kommer snart att råka ut för sådana omständigheter, som på det allvarligaste kommer att pröva deras tillit till Gud. Det är, när hans folk inte ser någon utväg, när det Röda Havet ligger framför dem och den förföljande hären är bakom dem, som Herren befaller: "Gå framåt!" På detta sätt prövar han deras tro. När sådana erfarenheter möter dig, skall du gå framåt i tro på Kristus. Gå steg för steg på den väg som han visar. Prövningar kommer att möta dig, men gå framåt. Detta kommer att ge en erfarenhet som kommer att stärka din tro på Gud och göra dig utrustad till sann tjänst.
En större och mer djupgående erfarenhet i andliga ting måste komma till Guds folk. Kristus är vårt exempel. Om vi genom en levande tro och en helgad lydnad mot Guds ord uppenbarar Kristi kärlek och nåd och om vi ser, att vi har sann förståelse för Guds ledande försyn i hans verk, då kommer vi att uppenbara en överbevisande kraft för världen. En hög ställning ger oss inte något värde i Guds ögon. Människan värderas efter sin helgelse och trofasthet i utförandet av Guds vilja. Om den sista församlingen vill vandra i ödmjukhet och tro inför honom, då kommer han genom den att utföra sin eviga avsikt och sätta den i stånd till att på ett harmoniskt sätt för världen förkunna sanningen, sådan som den är i Jesus. Han kommer att använda alla - män, kvinnor och barn - till att låta ljuset lysa inför världen och kalla ett folk ut ur den, som trofast kommer att lyda hans bud. Genom den tillit som hans folk har till honom, kommer Gud att göra det känt för världen, att det är en Gud i Israel.
»Lev nu bara på ett sätt som är värdigt Kristi evangelium, så att jag, vare sig jag besöker er eller inte, får höra att ni står fasta i en och samme ande och i ett och samma sinne kämpar för tron på evangelium utan att på något sätt låta er skrämmas av motståndarna. Det blir för dem ett tecken på att de går förlorade, men för er ett tecken på att ni blir frälsta, och det av Gud. Ty för Kristi skulle har ni fått nåd, inte bara att tro på honom, utan också att lida för hans skull …«. (Fil. 1:27 – 30) »Om ni nu har tröst hos Kristus, uppmuntran av hans kärlek och gemenskap i Anden, om medkänsla och barmhärtighet betyder något, gör då min glädje fullkomlig genom att ha samma sinnelag och samma kärlek och genom att vara ett i själ och sinne. Var i stället ödmjuka och sätt andra högre än er själva. Se inte på ert eget bästa utan tänk på andras. (Fil. 2:1 – 4)
»Var så till sinnes som Kristus Jesus var. Fastän han var till i Gudsgestalt, räknade han inte tillvaron som Gud som segerbyte utan utgav sig själv genom att anta en tjänares gestalt då han blev människa. Han som till det yttre var som en människa ödmjukade sig och blev lydig ända till döden – döden på korset. Därför har också Gud upphöjt honom över allting och gett honom namnet över alla namn, för att i Jesu namn alla knän skall böja sig, i himlen och på jorden och under jorden, och alla tungor bekänna, Gud, Fadern till ära att Jesus Kristus är Herren. Därför, mina älskade, liksom ni alltid har varit lydiga, så arbeta med fruktan och bävan på er frälsning, inte bara som när jag var hos er, utan ännu mycket mer nu när jag inte är hos er. Ty Gud är den, som verkar i er både vilja och gärning, för att hans goda vilja skall ske.« (Fil. 2:5 – 13)
Åt mig har uppdraget getts att förmedla dessa ord till vårt folk i det sydliga Kalifornien. De är oumbärliga på varenda plats, där det har upprättats en församling, eftersom en märklig utveckling har trängt in i våra led.
Tiden är inne för människor att ödmjuka sina hjärtan inför Gud och att lära sig att arbeta på hans sätt. Låt dem, som har försökt att bestämma över sina medarbetare, undersöka vilken ande de äger. De borde söka Herren under bön och fasta och med ödmjuka själar.
Kristus gav oss ett föredöme i sitt jordiska liv, som alla tryggt kan följa. Han älskar sin hjord och han vill inte att någon makt skall sättas över dem, som kommer att begränsa deras frihet i hans tjänst. Han har aldrig satt någon människa till att härska över sin arvedel. Sann biblisk religion kommer att leda till självkontroll och inte till kontroll över andra. Som ett folk behöver vi ett större mått av den Helige Ande, så att vi kan bära fram det upphöjda budskap som Gud har gett oss, utan att upphöja oss själva.
Bröder, behåll era kritiserande ord för er själva. Lär Guds hjord att se upp till Kristus och inte till felande människor. Varenda själ, som blir en förkunnare av sanningen, måste i sitt eget liv bära helighetens frukter. När han ser upp till Kristus och följer honom, då kommer han att bli ett föredöme för dem som han har ansvaret för. De kommer att se, vad en levande, lär-villig kristen är. Låt Gud visa er vägen. Be honom varje dag att visa dig sin vilja. Han ger ofelbart vägledning till alla, som söker honom av ett uppriktigt hjärta. Vandra värdiga den kallelse som ni har fått och prisa Gud på er dagliga färd, likaväl som i era böner. När du på det sättet framhåller livets ord, kommer du att påverka andra själar till att bliva Kristi efterföljare.