Tillbaka

Den andra tiondet


Den andra tiondet
(kapitel 1)

Den andra tiondet

Sanatoriet i Sidney- Särskilt vittnesbörd
Vi har det mest tänkbara levande intresse för arbetet i Australien, och vi vill på allvar se det växa i dess olika grenar.. Och vi vill särskilt se det framgångsrika upprättandet av sanatoriet i Sidney. Detta verk har länge varit försenat och bör nu föras framåt med kraft.

Avsikten med sanatoriet.
Herren har upprepade gånger gett instruktioner om denna institutions betydelse, och nödvändigheten av att upprätta det. Han önskar att sanatoriet skall byggas så att vi kan samarbeta med Hans redskap, för att lindra den lidande mänsklighetens smärta.

I Sanatoriets arbete, skall läkare, föreståndare och sjuksköterskor samarbeta med Gud för att återföra den sjuke till hälsa. När de gör detta, samarbetar de med Honom när det gäller att återupprätta Hans bild i själen. Låt oss inte begränsa den Helige av Israel. Tjänstgör inte Kristus för oss i helgedomen däruppe, på Guds högra sida? Utför Han inte en medlartjänst för dem som lider fysiskt och andligt? Han inbjuder dem att komma till Honom som var död, men nu lever för alltid.

Gud vill att lidande människor skall lära sig hur de undviker sjukdomar, genom att praktisera rätt livsstil när det gäller mat, dryck och klädstil. Många lider under syndiga vanors förtryckande kraft, som skulle kunnat återställa sitt hälsotillstånd genom att på ett klokt sätt hålla livets och hälsans lagar och samarbeta med Honom som dog, så att de kan få evigt liv. Detta är den kunskap som män och kvinnor har användning för. De behöver undervisning i hur de kan studera de gudomliga lagar som Kristus har gett till mänsklighetens bästa. Det är sådant arbete som skall utföras på vårt sanatorium i Australien.

Guds redskap bör försöka följa i den gudomlige Helbrägdagörarens fotspår. De som kommer till Sanatoriet måste lära sig hur de skall sörja för kroppen, och komma ihåg orden: ”Eller vet ni inte att er kropp är ett tempel åt den helige Ande som bor i er och som ni har fått av Gud, och att ni inte tillhör er själva? Ni har blivit köpta och priset är betalt. Så förhärliga då Gud i er kropp!” (1 Kor 6: 19 - 20) Ja, vi är Guds egendom, och lydnadens steg mot naturlagarna är den direkta vägen till himlen. Den som har omvänt sig från villfarelsens sätt att äta, dricka och klä sig, förbereds för att höra och ta emot sanningen i ett gott och villigt hjärta. Många får en ny frist med fysiskt och andligt liv, genom att praktisera naturens lag och ta emot Guds förnyande nåd i sin själ. Att frukta HERREN är början till vishet. (Ordspr. 9:10) Låt visdomens röst bli hörd; för dess vägar är behagliga, och alla dess stigar är frid.

Göra allt vi förmår
Jag känner en särskild börda för sanatoriet i Sidney. Låt våra bröder och systrar noggrant studera vår tids situation under bön. De behöver göra allt de kan för att främja Sanatoriets arbete. De måste mest lita på sig själva, ty uppgiften har varit en tung börda för bröder och systrar i Amerika, och just nu anstränger de alla nerver för att lindra de tungt ansträngda institutionerna i Skandinavien. Vi gör det yttersta för att avhjälpa de kaotiska situationerna i Norge, Danmark och Australien.

Invånarna i det himmelska universet ser med intensivt intresse på Guds verksamheter på olika platser i världen. Låt vårt folk i Australien vakna upp och samla sig för att kunna hjälpa sanatoriet i Sidney. Låt dem göra allt som står i deras makt för att hjälpa denna institution att komma i gång så fort som möjligt. Gud säger: ”Vem skall jag sända, och vem vill vara vår budbärare?” Tag detta ord som ett budskap från himlen, som ni skall vara ordentligt uppmärksamma på, så att ni kan förstå det himmelska mannat, och vara beredda att svara: ”Här är jag, sänd mig.” (Jes. 6:8)

Evangeliets härlighet
Det är evangeliets härlighet som bygger på principen om att återupprätta den gudomliga bilden i det fallna människosläktet genom en ständig manifestation av välgörenhet. Detta arbete började i de himmelska salarna. Där beslöt Gud att ge människor ett omisskännligt bevis för den kärlek som Han såg på dem med. ”Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad, utan ha evigt liv.” (Joh. 3:16)

Gudomen blev berörd av medkänsla för människosläktet. Fadern, Sonen och den Helige Ande engagerade Sig fullständigt för att utarbeta frälsningsplanen. För att kunna genomföra denna plan, beslöts det att Kristus, Guds enfödde Son, skulle utge Sig själv som offer för synd. Vad kan mäta djupen av Hans kärlek? Gud vill göra det omöjligt för människor att säga att Han kunde ha gjort mer. Tillsammans med Kristus gav Han alla himlens resurser, så att ingenting saknades i planen för människans upphöjande. Här är kärlek - det betraktelsesätt som skulle fylla själen med outsäglig tacksamhet! O, vilken kärlek, vilken oförliknelig kärlek! Begrundandet av denna kärlek kommer att rena själen från all själviskhet. Det kommer att leda lärjungar till att förneka sig själva, ta korset på sig, och följa Frälsaren.

Alla bör delta
Upprättandet av församlingar och sanatorier är bara en ytterligare manifestation av Guds kärlek, och i detta arbete måste hela Guds folk uträtta sin del. Kristus byggde upp Sin kyrka här nere för att kunde visa på Guds nåd genom medlemmarna. Utöver världen upprättar Hans folk minnesmärken över Hans Sabbat, - tecknet mellan Honom och dem på att Han är den som helgar dem. Därigenom visar de att de har gett sin lojalitet tillbaka, och står fasta på Hans lags principer.

Sanatorier skall upprättas och ledas så att de kommer att få en utbildningskaraktär. De skall visa himlens välgörenhet för världen, och trots att Kristi synliga närvaro inte kan ses i byggnaden, skall medarbetarna ändå kunna åberopa löftet: ”Se, jag är med er alla dagar intill tidens slut.” Han har försäkrat oss att till dem som älskar och fruktar Honom, skall Han ge kraft att fortsätta det arbete som Han påbörjade på den här jorden. Han gick omkring och gjorde gott, undervisade de okunniga, och botade de sjuka. Och Hans arbete stannade aldrig vid att visa Sin makt till att bota sjuka. Han gjorde varje helbrägdagörelse till en möjlighet för att inprägla Hans kärleks och välgörenhets gudomliga principer i hjärtat. På det sättet skall Hans efterföljare arbeta.

Förena sig med änglarna.
Det himmelska universets invånare är inriktade på att gå framåt och komma i nära kontakt med de mänskliga redskap som handlar som Guds hjälpande hand. När denna kärleksfulla mission utförs, blandar änglar sig med det fallna släktet, tjänar dem som skall vara Frälsarens arvingar. Gudomliga och mänskliga agenter inpräglar Guds bild i människorna i frälsningsarbetet. Alla som blir delaktiga av gudomlig natur har Gud utvalt till att förena sig med änglar när det gäller att genomföra frälsningsplanen med outtröttlig iver.

Det andra tiondet och dess syfte
För att folk bättre skall kunna samlas till religiösa tjänster, och dessutom kunna sörja för de fattiga, drevs förr in ett andra tionde av all intäkt. Beträffande det första tiondet hade Herren förklarat: ”Se, jag ger åt Levi barn allt tionde i Israel.” (4 Mos. 18:21) Men med hänsyn till det andra tiondet befallde Han: ”Inför Herren, din Guds, åsyn, på den plats som han utväljer till boning för sitt namn, skall du äta tiondet av din säd, ditt vin och din olja och de förstfödda av din hjord och din boskap, för att du skall lära dig att frukta Herren, din Gud, alla dagar.” Detta tionde, eller dess motsvarighet i pengar, skulle de under två år föra till den plats där uppenbarelsetältet upprättades. Efter att ha gett ett tackoffer till Gud, skulle givarna ge en särskild del till prästerna till minne av en religiös fest, i vilken leviterna, främlingarna, de faderlösa, och änkorna skulle kunna delta. Vart tredje år, skulle detta andra tionde användas hemma, för att underhålla leviten och den fattige, som Mose sade: ”Så att de kan äta sig mätta inom dina portar och bli mätta”. Detta tionde skulle bilda en fond som skulle användas till välgörenhet och gästfrihet.

De bidrag som hebréerna indrev till religiösa och kärleksfulla gåvor till nästan utgjorde totalt en fjärdedel av deras inkomst. Det lades en så tung skatt på människornas resurser att det kunde förväntas att de skulle utsättas för armod; men tvärtemot, det trofasta hållandet av dessa regler var en orsakerna till deras välstånd. ”För in allt tionde i förrådshuset, så att det finns mat i mitt hus. Pröva mig nu i detta, säger HERREN Sebaot, om jag inte kommer att öppna för er himlens fönster, och låta välsignelse strömma ut över er i rikt mått.” (Mal. 3:11) Skall vi som njuter evangeliets fulla ljus och privilegier, nöja oss med att ge mindre till Gud, än de som levde under den tidigare och mindre gynnsamma förvaltningen? Nej, eftersom de välsignelser vi åtnjuter är större, skall då inte våra förpliktelser vara proportionellt större?

En kallelse till handling
Skall inte vi som ett folk vakna upp till vårt ansvar? Skall vi inte visa vår kärlek till Gud och våra medmänniskor, genom att ge av våra medel, och föra arbetet framåt för vår tid, så länge vägen ständigt är öppen för att utföra Guds verk?

Principerna för Kristi kärlek kräver handling. När denna vädjan kommer till er, så låt ingen visa sin bristande tro genom att inte sända pengar till den plats där det finns störst användning för dem. Låt ingen ha en icke-troende hand och säga att pengar inte skall sändas till sanatoriet i Sidney. Slut er inte samman för att släcka välgörenhetens glöd, utan gå i stället samman för att underblåsa den till en stor och kraftig eld.

Alla pengar är Herrens, och vi kallar nu vårt folk i Australien till att gå samman och framgångsrikt utföra fullbordandet av verksamheten vid sanatoriet i Sidney. Det ljus jag har fått är att detta arbete kan och måste utföras. Låt inte sanatoriet bli förhindrat på grund av brist på resurser. Låt inte denna institution stå ofärdig, som en skam för våra församlingar. Låt dem som Herren har gett ekonomiska resurser hjälpa till med att göra denna verksamhet färdig. Genomför verket i Herrens namn, låt hela vårt folk resa sig och se vad det kan göra. Låt det visa att Guds Ande påverkar dem till handling.

Medan ni funderar över situationen, så ge Herren det som tillhör Honom i form av gåvor och offer. Kristi kärlek kräver era offer. Den vars hjärta är fyllt med Jesu kärlek kommer att kunna se ett minnesmärke i alla medmänniskor för den kärlek som Kristus gav uttryck för till mänskligheten. Denna kärlek kommer att få deras tacksamhet att strömma ut i barmhärtiga och välgörande ord och handlingar. När de tar emot och ger, arbetar de i harmoni med Kristi föredöme.

Den kärlek som kom till uttryck på Golgata bör födas till liv på nytt, stärkas, och spridas bland våra församlingar. Skall inte vi göra allt vad vi kan för att ge kraft åt de principer som Kristus förde in i den här världen? Skall inte vi eftersträva att upprätta och utan att dröja göra kärleken till nästan effektiv genom verksamheter som det nu genast finns behov av? Kristi troende folk skall för all framtid bevara Hans kärlek. Denna kärlek skall samla dem omkring korset. Den skall befria dem från all själviskhet, och binda dem till Gud och till varandra.

Vi måste mötas kring Golgatas kors i självuppoffring och självförnekelse. När ni står framför korset, och ser himlens konungslige Furste dö för er, kan ni då stänga era hjärtan och säga: ”Nej, jag har ingenting att ge?” Gud kommer att välsigna er då ni gör ert bästa. När ni närmar er nådens tron, när ni finner er själva knutna till denna tron med gyllene kedjor som kommit ned från himlen till jorden, för att dra människor ut ur syndens håla, då kommer ditt hjärta att gå ut i kärlek för dina bröder och systrar som lever utan Gud och utan hopp i världen.

Gud hjälper oss att känna att det är nu, just nu är det vår tid och möjlighet att arbeta för Mästaren. När vi inser vilken kärlek som har visats mot oss, kommer inte då vår kärlek att väckas och sättas i rörelse, så att ingenting förefaller oss att vara för mycket att göra för Gud? Låt oss göra något och göra det nu. Låt oss vakna upp ur vår tröghet, och gripa Guds kärleks inspiration, och arbeta, som det aldrig tidigare har arbetats för Mästaren. Låt var och en nu göra sin plikt, och aktivt arbeta tillsammans med Jesus Kristus. Ett liv som förskönats med helighet är inte ett liv i passivt grubbleri, utan ett liv fyllt med seriös tjänst för Mästaren, vilkens ljus skiner mer och mer ända fram till den fullkomliga dagen. Som sjundedags-adventister, har vi ett uppdrag att utföra genom att vittna för Kristus. Om Herren verkligen kommer, är det dags att sälja det vi har, och ge välgörenhetsbidrag. Det är dags att ge era pengar till växlarna, dags att sätta in varje krona ni kan spara i Herrens kassa, så att institutioner kan byggas för att utbilda medarbetare, som skall instrueras precis som de undervisades som gick i profetskolorna. Om Herren kommer och finner att ni tjänar Honom på det sättet, kommer Han att säga: ”Bra, du gode och trogne tjänare. Du har varit trogen i det lilla. Jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje!”