Detta kapitel bygger på Första Moseboken 1.
Fadern och Sonen utförde det mäktigaste storverk, som de hade planerat – världens skapelse. Jorden kom fram ur Skaparens hand – övermåttan skön. Där förekom berg och höjder samt slätter; och dalar och sjöar låg utströdda ibland dem. Jorden var ingen utsträckt slätt, utan landskapet var omväxlande med höjder och berg, som inte tornade brant upp sig och var sönderslitna, som de är nu, utan regelbundna och vackert danade. Dagens höga, nakna klippor syntes inte, utan doldes av jordytan, och tjänade planeten som benen i en kropp, och de vackra slätterna var smyckade med växter och blommor, samt med höga, majestätiska träd av varje slag, vilka var mångfaldigt större och långt skönare, än träd nu är. Luften var ren och sund, och jorden liknade ett praktfullt palats. Änglarna beskådade Guds vidunderliga och sköna verk och gladde sig åt det.