Jag fördes bakåt till den tid då Jesus åt påskmåltiden tillsammans med sina lärjungar. Satan hade vilselett Judas och fått honom att tro att han var en av Jesu sanna lärjungar. Men hans hjärta hade alltid varit världsligt. Han hade sett Jesu mäktiga gärningar, varit tillsammans med honom under hans verksamhet och hade böjt sig för de överväldigande bevisen för att han var Messias, men Judas var sluten och girig. Han älskade pengar. Förargad klagade han över den dyrbara smörjelsen som hade utgjutits över Jesus.