Skriftstället som, framför andra, utgjorde grundval och central pelare för adventtron, var tillkännagivandet: ”’Tvåtusentrehundra kvällar och morgnar, sedan skall helgedomen renas och återställas.’” Danielsboken 8:14. Dessa var välkända ord för alla, som trodde på Herrens snara ankomst. Tusentals läppar upprepade med glädje denna profetia som fältropet för sin tro. Alla menade, att på de i profetian omtalade händelserna hängde deras klaraste förväntningar och varmaste förhoppningar. Dessa profetiska dagar skulle, enligt uttolkningen, sluta på hösten 1844. I likhet med den övriga kristenheten trodde adventisterna då, att jorden, eller en del därav, var helgedomen, och att dess rening och återställande utgjordes av jordens rening i eld på den sista, stora dagen. Detta, förstod de, skulle ske vid Kristi återkomst. Alltså drog man slutsatsen, att Kristus skulle vända tillbaka till jorden år 1844.