Guds stora kärlek och nedlåtenhet, i det han gav sin Son i döden, på det att människorna skulle få syndaförlåtelse och leva, har blivit framställd för mig. Jag såg Adam och Eva, som hade förmånen att skåda Edens skönhet och härlighet och som fingo lov att äta av alla träd i lustgården, med undantag av ett. Och ormen frestade Eva, medan hon frestade sin man, och bägge åta av det förbjudna trädet. De bröto Guds förbund och blevo syndare. Underrättelsen härom spriddes i himmelen, och alla harpor tystnade. Änglarna sörjde och fruktade för, att Adam och Eva åter skulle uträcka sin hand och äta av livets träd och bliva odödliga syndare. Men Gud sade, att han skulle driva ut överträdarna ur lustgården och med keruber och ett ljungande svärds lågor bevaka vägen till livets träd, så att människorna ej skulle kunna närma sig det och äta av dess frukt, som förevigar odödligheten.