Guds Son blev överlämnad i folkets händer för att korsfästas. Under triumferande rop förde man bort den käre Frälsaren. Han var svag och utmattad av trötthet, smärta och blodförlust efter hudflängningen och de slag, han hade fått; likväl blev det tunga kors, varpå han snart skulle fastnaglas, lagt på honom. Jesus dignade under bördan. Tre gånger lades korset på hans skuldror, och tre gånger dignade han. En av hans anhängare, en man, som ej uppenbart bekänt Kristus, men dock trodde på honom, greps. På denne man lades nu korset, och han bar det till avrättsplatsen. Grupper av änglar samlades i luften över platsen. Med sorg och bittra tårar följde många av Jesu lärjungar Jesus till Golgata. De ihågkommo hans segerrika intåg i Jerusalem blott några dagar förut, då de hade följt honom under ropet: "Hosianna i höjden!" och brett sina kläder och vackra palmkvistar på vägen. De hade menat, att han då skulle övertaga riket och härska över Israel som en jordisk furste. Huru förändrade voro icke nu förhållandena! Huru hade icke deras förhoppningar slagit fel! Icke med fröjderop, icke med ljusa förväntningar, men med hjärtat fyllt av fruktan och förtvivlan följde de nu långsamt och sorgmodigt efter honom, som blivit vanärad och förödmjukad och som nu snart skulle dö. |