Då Han gav Sitt dyrbara liv, hölls inte Kristus uppe av någon segerglädje. Det rev och slet i Hans hjärta av ångest – allt var ett ogenomträngligt mörker. Dock var det inte fruktan för eller smärtan vid döden, som orsakade Hans lidande. Nej, smärtan berodde på den söndersmulande tyngden från världens samlade synder, en känsla av åtskillnad från Faderns kärlek. Detta krossade Frälsarens hjärta och orsakade Hans snabba död.