De som går på den smala vägen talar om den glädje och lycka de ska få vid resans slut. De har många gånger sorgsna ansiktsuttryck. Ändå lyser de ofta av helig glädje. De klär sig inte som folket på den breda vägen. De pratar inte likadant som de gör och de uppför sig inte heller på samma sätt. De har fått ett mönster att följa. Smärtornas man, som var förtrogen med lidande, gick vägen före dem. Ja, Han gick själv den vägen. Hans efterföljare ser Hans fotspår och blir tröstade och uppmuntrade. Han kom fram tryggt och säkert och det kan de också göra, om de följer i Hans fotspår. {MYP 126.1}