Bibeln uppmanar oss att alltid "be utan att tröttna". Luk 18: 1. Om det någon gång är en tid när människor känner att de behöver be, är det när krafterna sviker och själva livet tycks glida ur händerna på dem. De som är friska glömmer ofta vilka underbara nådegåvor de får dag efter dag, år efter år, och de ger inte Gud något erkännande eller någon lovprisning för hans välsignelser. Men när sjukdom kommer, tänker de på Gud. När den mänskliga styrkan sviktar, känner människor sitt behov av gudomlig hjälp. Och vår barmhärtige Gud vänder sig aldrig bort från en människa som uppriktigt söker honom för att få hjälp. Han är vår tillflykt i såväl sjukdom som hälsa. |