Sedan Jesus hade verkat två dagar bland samariterna, lämnade han dem för att fortsätta sin resa till Galiléen. Han stannade inte kvar i Nasaret, där han havde tillbringat sin barndoms- och ungdomstid. De hade bemött honom så ogunstigt i synagogan, då han förkunnade, att han var Messias, att han beslöt sig för att uppsöka ett fruktbarare arbetsfält och tala för öron, som ville lyssna, och hjärtan, som ville anamma hans budskap. Han förklarade för sina lärjungar, att en profet inte är ärad i sitt eget fädernesland. Dessa ord bevisar den naturliga ovilja, som många har mot hänsyn till att erkänna, att något beundransvärt eller förunderligt kan finnas hos en, som har fört ett ganska enkelt och rättskaffens liv ibland dem och som de varit väl bekanta med från hans barndomstid; men dessa samma personer kan bli väldigt förtjusta över påståenden, som uttalas av främlingar och äventyrare.