Paulus närde en brinnande önskan om, att nå fram till Jerusalem före Påsk, eftersom han då skulle få tillfälle till, att träffa dem, som från all världens hörn skulle komma, för att övervara högtiden. Det var hans stora hopp, att han på ett eller annat sätt skulle kunna medverka till, att avlägsna sina vantrogna landsmäns fördomar, så att de kunde förmås till, att ta emot evangeliets vidunderliga ljus. Han ville också gärna träffa församlingen i Jerusalem och överlämna åt dem de gåvor, som de hednakristna församlingarna hade sänt till sina fattiga bröder i Judéen. Och han hoppades vid detta besök, att åstadkomma fastare band mellan dem, som hade omvänts från judendomen och dem, som hade omvänts från hedendomen.