(348) Skall vi vara tysta?
När människor angriper sina medmänniskor, och framställer dem i ett löjets sken, som Gud har utsett till att utföra ett verk åt Sig, skulle vi inte vara rättvisa mot vare sig anklagarna, eller mot dem, som blir vilseförda av deras anklagelser, om vi förhölle oss tysta och läte folk tro, att deras bröder och systrar, som de har hyst tillit till, ej längre är värdiga deras kärlek och gemenskap. Detta verk, som visar sig i vår mitt, och liknar Koras, Datans och Abirams verk, är ett hån mot Gud, och bör bemötas. Och på varje punkt bör anklagarna [här vänder hon sig till vissa anklagare i Australien, som hade fått särskilda belägg för Ellen Whites verk. – Utgivarna] avkrävas sina bevis. Varje anklagelse bör undersökas ingående; detta bör inte lämnas fritt svävande i luften, folk bör inte låtas tro, att det kan förhålla sig si eller så. Anklagarna bör göra allt i sin makt, för att undanröja varje tecken på skam, som inte går att föras i bevis.