I den vision, som blev mig given den 12 juni 1868, fick jag se Guds folks faror då de såg på bror och syster White och ansåg, att de måste komma till dem för att söka råd. Så borde det inte vara. De är inbjudna av sin medkännande och kärleksrike Frälsare att komma till Honom, när de har tunga bördor att bära. Han kommer att lindra dem. I Honom kommer de att finna vila. Genom att gå med sin förvirring och sina prövningar till Jesus, kommer de att finna, att det löfte, som har (119) getts till dem, kommer att gå i uppfyllelse. När de i sin nöd känner den lättnad, som de bara kan finna i Jesus, gör de en erfarenhet som är mycket värdefull för dem. Bror och syster White kämpar för livets renhet. De kämpar för att föra fram frukt till helgelse. Trots detta är de endast felande, dödliga människor. Många kommer till oss med frågan: Skall jag göra detta? Skall jag engagera mig i detta? Eller, med tanke på kläder: Skall jag bära det eller det? Jag svarar dem: Ni bekänner er vara lärjungar till Kristus. Studera noggrant och under bön er käre Frälsares liv, när Han bodde bland människor på jorden. Efterlikna Hans liv. Då kommer ni inte att irra er bort från den smala vägen. Vi vägrar fullständigt att vara ert samvete. Om vi i detalj talar om vad ni skall göra, kommer ni att se på oss för att få vägledning, i stället för att själva att gå direkt till Jesus. Er erfarenhet kommer att grunda sig på oss. Ni måste själva ha en erfarenhet, som skall grunda sig på Gud. Då kommer ni att kunna bestå mitt i de sista dagarnas faror och bli renade utan att förtäras av den eld av plågor, som alla de heliga måste gå igenom för att få orenheterna avlägsnade från sin karaktär och bli förberedda till att ta emot den slutliga beröringen till odödlighet.