(501) Kära bror och syster B: Ni har båda blivit framställda för mig, som att ni befinner er i andlig fara. Ni lämnade den rätta vägen och satte era fötter på en bredare väg. Syster B sade många saker, i antydningar och småsaker, lite här och lite där, som blev sått som frön och skörden skall säkerligen komma. Hon uppmuntrade till otro och sade till sin man, att den väg de hade färdats på, på det hela taget var för snäv och trivial. Hon trodde, att hennes mans kvalifikationer var av ett högre slag och borde användas på ett bredare och mera inflytelserikt sätt. Bror B hade samma uppfattning. Det var faktiskt han som hade fört henne in på denna tanke. Ni höll båda upp ett baner, på vilket det stod skrivet: ”Guds bud och tron på Jesus”. När ni mötte människor på er väg, som ni ansåg vara populära, togs emellertid baneret ner. Ni höll det bakom ryggen och sade: ”Om vi låter det bli känt att vi är sjundedags adventister, så kommer vårt inflytande att ta slut och vi kommer att gå miste om många förmåner.” Jag såg sanningens baner släpas efter er. Då uppstod en fråga: ”Varför skall vi ta med oss det överallt? Vi kan tro att det vi ser är sant, men vi behöver inte låta lärare och studenter veta, att vi bär detta impopulära baner.” Det fanns sådana i ert sällskap, som inte var glada eller nöjda med dessa antydningar, men de följde eftergivet er, i stället för att låta sitt ljus lysa och hålla sitt standar högt. De dolde sitt baner och marscherade vidare, därför att de fruktade för att låta det ljus de fick från himlen, lysa för alla.