På den gräsbevuxna slätten satt folket i skymningen denna vårkväll och åt den mat som Jesus hade gett dem. Det som de hade hört denna dag hade kommit till dem som en röst från Gud. De många sjuka som de hade sett bli friska, var sådant som endast en gudomlig makt kunde åstadkomma. Men underverket med brödet och fiskarna vädjade till alla i denna stora människoskara. Alla kunde dra nytta av det. På Mose tid hade Gud gett Israel manna i öknen. Vem hade denna dag gett dem bröd, om inte den om vilken Mose hade profeterat? Ingen mänsklig makt kunde skapa tillräckligt med mat av fem kornbröd och två fiskar för att stilla tusentals människors hunger. Och de sade till varandra: "Denne är förvisso Profeten som skulle komma i världen."
Kapitlet bygger på Matteusevangeliet 14:22-33; Markusevangeliet 6:45-52; Johannesevangeliet 6:14-21.