Jesus svarade inte direkt på frågan. Han visste, att övertygelsen höll på att väckas i Pilatus’ hjärta, och Han ville ge honom en möjlighet, att erkänna hur långt hans sinne hade påverkats i rätt riktning. Han svarade därför: ”’Säger du detta av dig själv, eller har andra sagt det om mig?’” {Johannesevangeliet 18:34.} Frälsaren önskade ett uttalande från Pilatus om, huruvida frågan hade uppkommit utifrån anklagelserna, som nyss hade framförts av judarna, eller utifrån hans önskan om, att ta emot ljus från Kristus. Pilatus längtade efter en mer förnuftsgrundad tro. Jesu värdiga hållning och Hans lugna självbehärskning, då Han försattes i en position, där det naturligt nog skulle uppstå en anda av hat och hämnd, förvånade Pilatus och vann hans djupa respekt. Den direkta frågan, som Jesus precis ställde honom, förstods omedelbart av Pilatus, vilket bevisade att hans själ rördes av övertygelse. Men stoltheten steg i hjärtat på den romerske domaren och övermannade Guds Ande. ”Pilatus svarade: ’Jag är väl inte jude. Ditt eget folk och översteprästerna har överlämnat dig åt mig. Vad har du gjort?’” {Vers 35.}