Jakob sökte inte, att bestämma några villkor för Gud. Herren hade redan lovat, att skänka honom framgång, och Jakobs löfte kom från ett hjärta fullt av tacksamhet för Guds försäkran om kärlek och nåd. Jakob visste, att Gud ställde krav på honom, vilka han måste erkänna, och att de särskilda tecken på Guds nåd, som han erhållit, fordrade något i stället. Likaså kräver varje välsignelse, som skänks oss, att vi visar tacksamhet mot alla goda gåvors Skänkare. Den kristne borde ofta granska sitt förflutna samt erinra sig med tacksamhet den dyrbara nåd, som Gud bevisat honom, genom att Han uppehållit honom under prövningar, berett utvägar för honom, då allting sett mörkt och hotande ut, samt vederkvickt honom, då han varit färdig att försmäkta. Han borde betrakta allt detta som bevis på himmelska änglars vaksamma omsorg. På grund av dessa otaliga välsignelser borde han ofta fråga med ett ödmjukt och tacksamt hjärta: "Hur skall jag återgälda Herren alla hans välgärningar mot mig?" – Psaltaren 116:12.