På en resa från Jerusalem till Jeriko måste den resande passera en del av Juda öken. Vägen ledde ner till en klippravin där rövare brukade hålla till, och där utspelade sig ofta våldsamma scener. Det var här som den resande anfölls och blev bestulen på allt av värde för att sedan lämnas halvdöd vid vägkanten. När han låg där kom en präst förbi. Han såg den skadade mannen ligga där, nersölad av sitt blod, men prästen gick förbi utan att ge honom någon hjälp. "Han vek åt sidan och gick förbi." Luk 10:32. Sedan kom också en levit förbi platsen. Han blev nyfiken på vad som hänt och stannade för att se på den lidande mannen. Han visste mycket väl vad han borde göra, men det var inte något han ville göra. Han önskade att han inte tagit den vägen så han sluppit se den skadade mannen. Han övertalade sig själv att han inte hade med saken att göra, så han vek också åt sidan och gick förbi.