Efter Ismaels födelse uppenbarade Herren Sig för Abraham, och sade till honom: ”Jag skall sluta förbund mellan mig och dig, och jag skall föröka dig mycket.’” På nytt upprepade Herren genom Sin ängel löftet om, att ge Sara en son, och att hon skulle bli mor till många folk. Abraham förstod ännu inte Guds löfte. Hans tanke dröjde kvar vid Ismael, som om de många folken i löftet skulle komma genom honom, och i kärlek till sin son utropade han: ”’Låt bara Ismael leva inför dig!’”