Josef glömde inte bort Gud, fastän han upphöjdes till regent över hela landet. Han visste, att han var främling i ett främmande land, åtskild från sin far och sina bröder, vilket ofta bedrövade honom, men han var fast övertygad om, att Guds försyn hade bestämt hans öde, för att låta honom bekläda en viktig post. Han förtröstade ständigt på Gud, medan han utförde alla sina ämbetsplikter som regent över Egyptens land med trofasthet.