När lärjungarna såg folkskaran med sina stavar och svärd falla så hastigt, började de hoppas. När de reste sig igen och omringade Guds Son drog Petrus sitt svärd, gjorde ett utfall mot en av översteprästens tjänare och högg av honom ett öra. Jesus bad honom ta undan svärdet, och sade: ”Menar du att jag inte kan be min Fader att han nu sänder till min tjänst mer än tolv legioner änglar?” Jag såg att när dessa ord uttalades lyste änglarnas ansikten upp av hopp. De ville på stället omringa sin Anförare och skingra den onda pöbelhopen. Men åter igen blev de besvikna när Jesus tillade: ”Men hur skulle då Skrifterna uppfyllas, som säger att detta måste ske” (Matt. 26:53, 54)? Även lärjungarnas hjärtan blev förtvivlade och bittert besvikna när Jesus lät sig ledas iväg av sina fiender.