Plikten att tillbe Gud bygger på förhållandet att han är Skaparen och att alla andra varelser har honom att tacka för sin existens. Överallt i Bibeln, där hans krav på ära och tillbedjan framför hedningarnas gudar framhålls, hänvisas det till hans skaparmakt. ”Folkens alla gudar är avgudar, men HERREN har gjort himlen.” (Ps 96:5). ”Vem vill ni då likna mig vid, så att jag skulle vara som han? säger den Helige. Lyft upp era ögon mot höjden och se: Vem har skapat allt detta?” ”Ty så säger HERREN, han som har skapat himlen, han som ensam är Gud, som har format jorden och gjort den...: Jag är HERREN, och det finns ingen annan.” (Jes 40:25, 26; 45:18). Psalmisten säger: ”Besinna att HERREN är Gud. Han har gjort oss och inte vi själva.” ”Kom, låt oss falla ner och tillbe, låt oss böja knä för HERREN, vår skapare.” (Ps 100:3, 95:6). Och de heliga väsen som tillber Gud i himlen ger som skäl för den hyllning de ägnar honom: ”Du, vår Herre och Gud, är värdig att ta emot pris, ära och makt, ty du har skapat allt.” (Upp 4:11).