När Jesus säger om änkan: Hon ”gav mer än alla andra”, var Hans ord sanna inte bara när det gällde givarens bevekelsegrunder, utan också med hänsyn till gåvans frukter. De ”två små kopparmynt, några ören”, (Luk. 21:3; Mark. 12:42), har tillfört Guds förrådshus ett penningbelopp som är långt större än de rika judarnas bidrag. Som en bäck, som i början är liten, men som vidgar sig och gräver sig djupare under sin väg mot havet, så har inflytandet av denna lilla gåva vidgats och blivit djupare under sitt lopp genom århundraden. Det exempel på självuppoffring som den fattiga änkan gav, har haft inverkan och återverkan på tusentals hjärtan i alla länder och i varje generation. Det har tillfört Guds förrådshus gåvor från hög och låg, från rik och fattig. Det har bidragit till att underhålla missionsverksamheter, upprätta sjukhus, skaffa mat till de hungrande och till evangeliets förkunnelse för de fattiga. Människoskaror har blivit välsignade genom hennes osjälviska handling. På samma sätt blir varje gåva, som skänks och varje handling som utförs med en uppriktig önskan om Guds ära, sammankedjad med Allmaktens avsikter. Dess goda konsekvenser kan inte någon människa mäta.