Situationen för de fattiga, de föräldralösa, änkan, de lidande, de drabbade påpekades för den rike mannen; det fanns många ställen att skänka litet överflöd på. Han kunde lätt ha befriats från en del av sitt överflöd, och många hem skulle ha blivit befriade från nöd, många som var hungriga skulle ha fått mat, många nakna blivit klädda, många hjärtan gjorts glada, många böner om bröd och kläder ha blivit besvarade, och en lovsångs melodi skulle ha stigit upp till Himmelen. Herren hade hört de behövandes böner och av Sin godhet hade Hade sörjt för de fattiga. (Psaltaren 68:11.) Riklig försörjning för mångas behov hade åstadkommits i de välsignelser som skänktes den rike mannen. Men han stängde sitt hjärta för de behövandes rop och sade till sina tjänare: ”Så här vill jag göra, tänkte han. Jag river mina logar och bygger större, och där samlar jag in all min säd och allt mitt goda. Sedan vill jag säga till mig själv: Kära själ, du har samlat mycket gott för många år. Ta det nu lugnt, ät, drick och var glad.”