Men Kristus som den dyrbara pärlan, och vår fömån att äga den himmelska skatten, är ämnet, som vi behöver uppehålla oss vid. Det är den Helige Ande, som uppenbarar den vackra pärlans värdefullhet för människor. Tiden för den Helige Andes maktperiod är i särskilt avseende tidpunkten, när den himmelska gåvan eftersöks och hittas. På Kristi tid hörde många evangeliet, men deras tankar var förmörkade av falsk lära, och de kändes inte vid, att den enkle galiléiske läraren var utsänd av Gud. Men efter Kristi himmelsfärd framhävdes Hans tronbestigning som syndares Medlare genom den Helige Andes utgjutande. Anden gavs på Pingstdagen. Kristi vittnen proklamerade den uppståndne Frälsarens kraft. Himmelens ljus trängde in i deras förmörkade sinnen, vilka hade bedragits av Kristi fiender. Nu såg de Honom upphöjd som ”hövding och frälsare, för att ge omvändelse och syndernas förlåtelse åt Israel.” – Apostlagärningarna 5:31. De såg honom omgiven av himmelens härlighet, med oändliga rikedomar i händerna, att ge åt alla, som vill vända sig bort ifrån sitt uppror. I och med, att apostlarna lyfte upp Faderns Enfödde, blev tre tusen själar överbevisade. De kom att se sig själva, som de var, syndiga och besmittade och Kristus som sin vän och Återlösare. Kristus blev upphöjd, Kristus blev förhärligad, genom att den Helige Andes kraft vilade över människorna. Dessa troende såg Honom i tro som Den, vilken uthärdade förödmjukelse, lidande och död, för att de inte skulle gå förlorade, utan få evigt liv. Kristi uppenbarelse genom Anden fick dem, att erkänna förnimmelsen av Hans kraft och majestät, och de räckte ut händerna till Honom med orden: ”Jag tror.”