Wycliffe hade en välutvecklad förmåga till, att avslöja villfarelser, och han gick utan fruktan ut i krig mot många av de missbruk, som romarkyrkans ansvariga ledare godkände. På detta sätt råkade han i strid med påven och dennes anhängare, och det gjordes många försök att få honom dömd för kätteri, men Gud påverkade fursten så, att denne försvarade honom. Medan han var hovkaplan, förklarade han sig vara absolut motståndare till, att den engelske kungen betalade skatt till påven, och påvisade, att den myndighet, som påven hade skaffat sig över de världsliga regenterna, stod i strid med både förnuftet och Guds Ord.