Hans vänner inser, att detta är det enda, som kan företas, och de fruktar för, att han inte överlever, om de bär honom hem igen, och de söker därför att utföra hans förslag. Taket öppnas, och den sjuke mannen sänks ned inför Jesu fötter. Jesu tal avbryts. Frälsaren betraktar det sorgbundna ansiktet och ser, hur den sjuke fäster sina ögon på honom i stilla bön. Han förstod allt angående hans förhållande; ty det var Jesus, som hade dragit den orolige och tvivlande själen till sig. Han hade kommit till världen för att bringa hopp till de eländiga och syndiga. Johannes hade utpekat honom som det ”Guds Lamm som tar bort världens synd.” Jesu Ande rörde den arme syndarens hjärta och hade bragt överbevisning om synd i hans samvete, innan han lämnade sitt hem. Han hade blivit varse den första trosgnistan i hans själ, tills den tilltog, och mannen var fullkomligt överbevisad om, att Jesus var hans ende hjälpare, och han hade sett, hur tron blev starkare vid varje ansträngning, som mannen hade gjort för att komma honom nära.