När folket föll ned för HERREN, bekände sin synd och bad om förlåtelse, uppmuntrade deras ledare dem att tro att Gud, i enlighet med sitt löfte, hörde deras böner. De skulle inte bara sörja, gråta och ångra sig. De måste också tro att Gud förlät dem. De måste visa sin tro genom att berätta om hans barmhärtiga gärningar och prisa honom för hans godhet. ”Stig upp”, sade dessa lärare, ”och prisa HERREN, er Gud, från evighet till evighet.”