På landshövdingens fråga, svarade Paulus: ”’Jag står inför kejsarens domstol, och där bör jag dömas”, inte inför Stora Rådet. I det, att han vände sig till landshövdingen, vädjade han direkt till honom: ”Judarna har jag inte gjort något ont, det vet du själv mycket väl. Har jag gjort något orätt och begått något brott som förtjänar döden, så är jag beredd att dö. Men om det inte ligger något i deras anklagelser, kan ingen utlämna mig åt dem. Jag vädjar till kejsaren.’” {Apostlagärningarna 25:10-11.}