Om de som försvarar sanningen litar på argumentens tyngd, och bara har en svag tillit till Gud och på detta sätt möter sina motståndare, kommer inget att vinnas för sanningen (625), utan det kommer att bli en klar förlust. Om sanningen inte avgår med en tydlig seger, lämnas saken i ett sämre tillstånd än före konflikten. De som tidigare har varit överbevisade om sanningen, slår sig till ro och tar ställning för villfarelsen, eftersom de i sitt förmörkade tillstånd inte kan se att sanningen hade övertaget. Dessa två senaste diskussioner gjorde inte mycket nytta för att främja Guds verk, och det skulle ha varit bättre om de inte hade ägt rum. Broder F engagerade sig inte i dem med en ödmjuk syn på sig själv och en fast tillit till Gud. Fienden gjorde honom uppblåst och han hade en självsäkerhet och en tillit till sig själv som inte passar en ödmjuk Kristi tjänare. Han hade sin egen rustning på sig, inte Guds rustning.