Allas eviga öde skall snart avgöras. Från Illinois, Wisconsin, Iowa och andra konferenser borde stora skaror av predikanter gå fram med brinnande iver för att förkunna det sista varningsbudskapet. Skulle viljan hos presidenterna för våra konferenser i en tid som denna luta sig tillbaka i sitt arbete och vägra att dra det himmelska lasset? Skall de med röst eller penna göra dem modlösa, som är villiga att arbeta? Varje uttalande från deras sida, som kommer att uppmuntra till lättja och otro, är i högsta grad kriminell. De bör uppmuntra folk till uthållighet i Guds sak och göra alla möjliga ansträngningar för att frälsa själar, men de bör aldrig i sina tankar göra det minsta intryck av att de offrar för mycket för Guds sak eller av att det krävs mer av dem, än vad som är rimligt. I den himmelska krigföringen måste något riskeras. Nu är det vår tid att arbeta, att möta svårigheter och faror. Guds försyn säger: ”Gå framåt!”, inte tillbaka till Egypten. I stället för att främja ett vittnesbörd, som tilltalar folk, bör predikanter försöka väcka dem som sover.