En del som arbetar inom litteraturmissionen har visat ett nit, som inte överensstämmer med deras kunskap. På grund av deras (325) bristande visdom och därför att de varit så böjda för att uppträda som predikanter och teologer, har det nästan varit en nödvändighet att fastställa vissa restriktioner för våra litteraturevangelister. När Herrens röst kallar: ”Vem skall jag sända, och vem vill vara vår budbärare?”, ger den gudomlige Anden följande svar i våra hjärtan: ”Se, här är jag, sänd mig.” (Jes. 6:8.) Men glöm inte bort, att det levande kolet från altaret först måste beröra era läppar. Då blir de ord ni talar visa och heliga ord. Då äger ni visdom att veta vad ni skall säga och vad ni skall lämna osagt. Ni kommer inte att försöka att visa er klokhet som teologer. Ni kommer att vara försiktiga, så att ni inte uppväcker en stridslysten anda eller förorsakar fördomar genom att börja att tala om omstridda läropunkter. Ni finner då tillräckligt att tala om, som inte väcker opposition utan öppnar hjärtat och föder en längtan efter djupare kunskap om Guds ord.