Gång på gång har Herren uppmanat mig att säga till vårt folk: ”Visa tro och förtröstan på Gud. Gör er inte beroende av någon felande människa för att avgöra vad som är era plikter.” Det är er förmån att kunna säga: ”Då skall jag förkunna ditt namn för mina bröder, mitt i församlingen skall jag prisa dig: (280) I som frukten Herren, loven honom; ären honom, alla Jakobs barn, och bäven för honom, alla Israels barn. Ty han föraktade icke den betrycktes elände och höll det icke för en styggelse; han fördolde icke sitt ansikte för honom, och när han ropade, lyssnade han till honom. Genom dig skall min lovsång ljuda. . . mina löften får jag infria inför dem som frukta honom. De ödmjuka skola äta och bliva mätta, de som söka Herren skola få lova honom; ja, edra hjärtan skola leva evinnerligen.” (Ps. 22:23-27.)