(146) Det föreligger ett stort behov av, att våra bröder övervinner hemliga fel. Guds misshag hänger som en sky över många av dem. Församlingarna är svaga. Själviskhet, obarmhärtighet, begär, missunnsamhet, onda misstankar, falskhet, tjuveri, röveri, sinnlighet, tygellöshet och äktenskapsbrott* noteras mot dem, som säger sig tro den högtidliga, helgade sanningen för denna tid. Hur skall det gå till, att rensa bort dessa förbannade ting från lägret, när människor, som hävdar sig vara kristna, utövar dem hela tiden? De är i viss grad försiktiga i sitt uppträdande inför människor, men de utgör en kränkning inför Gud. Hans rena ögon ser, ett vittne upptecknar, alla deras synder, både öppna och hemliga; och med mindre de omvänder sig och bekänner sina synder inför Gud, med mindre de faller på Klippan och bryts sönder, kommer deras synder att stå kvar emot dem i uppteckningsböckerna. Oh, förskräckliga berättelser kommer att öppnas för världen vid domen – berättelser om synder, som aldrig har blivit bekända, om synder, som inte har suddats ut! Oh, att dessa stackars själar kunde se, vilken vrede de samlar ihop till vredens dag! Då kommer hjärtats tankar, såväl som handlingarna, att uppenbaras. Jag säger Er, mina bröder och systrar, det är ett behov av ödmjukelse av Er själar inför Gud. »Sluta att göra det som är ont«, men stanna inte upp här: »Lär er att göra det som är gott«. {Jesaja 1:16-17.} Ni kan endast härliggöra Gud, genom att bära frukt till Hans ära.