Dessa isralelitiska ledares skuld var av annan beskaffenhet än den vanlige syndarens, ty dessa män stode i den största förpliktelse till Gud och hade högtidligt lovat att lära sitt: "Detta säger Herren", samt att öva fullkomllig lydnad. Även i stället för att göra tidigt lovat ände de skrifterna. De pålade människorna svårda bördor och tvingade ceremonier för varje steg deras liv. Folket levde i ständig oro, emedan de icke förmådde uppfylla de fordringar rabbinerna påtvingade. Dem. Då de sågo omöjligheten av att hålla dessa människobud, blevo de även likgiltiga för Guds befallningar. . . . . |