Bevisen på Hans lärjungars svaghet väckte Guds Sons medlidande och sympati. Han ifrågasatte deras styrka, att uthärda det prov de måste genomgå, då de bevittnade Hans svek och död. Han förebrådde dem inte strängt för deras svaghet, utan förmanade dem med tanke på deras kommande prövning: ”Håll er vakna och be, så att ni inte kommer i frestelse.” {Matteusevangeliet 26:41.} Sedan kände Han i anden sympati med deras svaghet, och kom Han med en ursäkt för deras misslyckande i plikten mot Honom: ”Anden är villig, men köttet är svagt.’” {Samma.}