Prästerna och rådsherrarna förmådde intet mot hans klara och lugna visdom, som de våldsamt motsatte sig. De bestämde sig för, att statuera exempel med Stefanus, och då således tillfredsställa sitt hämndgiriga hat. Härigenom menade de sig kunna hindra andra, genom fruktan, från att anta hans tro. På det mest aktningsbjudande sätt riktades våldsamma angrepp mot honom. Falska vittnen lejdes, för att säga sig ha hört honom yttra hädiska ord mot templet och lagen. De sade: ”Vi har hört honom säga: Jesus från Nasaret skall bryta ner denna plats och ändra på de seder som Mose har gett oss.”” {Vers 14.}