Under israeliternas långvariga träldom i Egypten hade det alltid funnits några, som tillbad Jehova. Dessa bedrövades starkt av, att deras barn dagligen måste bevittna de hedniska styggelserna och även böja sig ned för de falska gudarna. I sin nöd ropade de till Herren om befrielse från det egyptiska oket, så att de kunde undkomma avguderiets fördärvliga inflytande. De dolde inte sin tro, utan förklarade för egyptierna, att föremålet för deras gudsdyrkan var himmelens och Jordens Skapare, den ende sanne och levande Guden. De framställde bevisen för Hans existens och makt ända från skapelsen ned till Jakobs dagar. Egyptierna hade sålunda tillfälle, att bli bekanta med hebréernas religion; men då de vägrade att bli undervisade av sina slavar, sökte de att förföra Guds tillbedjare genom löften om belöning, och, när detta misslyckades, genom hotelser och grymhet. |