Hebréerna var lägrade vid havet, vars vatten tycktes utgöra ett oövervinneligt hinder för dem, medan en skrovlig bergskedja spärrade deras väg mot söder. Plötsligt såg de på avstånd de blänkande rustningarna och de framilande vagnarna hos förtruppen av en stor här. Då truppen kom närmare, såg man den egyptiska härskaran i fullt antågande. Israeliternas hjärtan fylldes av förfäran. Några ropade till Herren, men den största delen skyndade till Moses med sin klagan: "'Fanns det inga gravar i Egypten, så att du måste ta oss hit för att dö i öknen? Varför har du gjort så mot oss? Varför förde du oss ut ur Egypten? Bad vi inte redan där att du skulle låta oss vara i fred och låta oss tjäna egypterna? Hellre träla för egypterna än dö i öknen!'"