Den fiendskap, som de, vilka låter Satan behärska sig, visar mot Guds tjänare, byts stundom ut mot en känsla av försoning och välvilja; men förändringen är icke alltid varaktig. Efter att illasinnade personer har smädat Herrens tjänare och uppfört sig ovärdigt mot dem, känner de sig ofta övertygade om, att de har gjort orätt. Herrens Ande verkar på deras hjärtan och de ödmjukar sig inför Gud och inför dem, vilkas inflytande de sökt att omintetgöra, och det händer, att de förändrar sitt uppförande mot dem. Men när de åter lyssnar till den Ondes ingivelser, återupplivas de gamla tvivlen och den gamla fiendskapen, och de inlåter sig ånyo i samma verk, som de hade ångrat och övergivit för en tid. De smädar, anklagar och fördömer åter på det mest bittra sätt dem, vilka de förut ödmjukt bekänt sig ha förorättat. Satan kan bruka sådana själar med större fördel, efter att de handlat på detta sätt, än han kunde förut, eftersom de har syndat mot större ljus.