Vid detta enda tillfälle lämnade Mose intrycket, att han hade lockat fram vattnet ur klippan, fastän han borde ha upphöjt Herrens namn ibland Hans folk. Herren ämnade nu slå fast inför Sitt folk, att Mose blott var en människa, som följde vägledning och anvisningar från en mäktigare än han, ja, från Guds Son. Härvidlag ville Han inte låta dem sväva i tvivelsmål. Där mycket ges, fordras det mycket i gengäld. Mose hade gynnats i hög grad genom särskilda blickar på Guds majestät. Guds ljus och härlighet hade tilldelats honom i rikt mått. Hans ansikte hade återspeglat på folket den härlighet, som Herren hade låtit skina på honom. Alla kommer att dömas enligt de förmåner de åtnjutit, och det ljus samt de gåvor de har fått.