Världsliga göromål lades huvudsakligen åt sidan under några få veckor. Vi rannsakade ingående varje tanke och sinnesrörelse i våra hjärtan, som om vi låge på vårt yttersta och, om ett fåtal timmar, skulle sluta ögonen för evigt, vad gällde jordiska scener. Inga ”himmelsfärdskläder” framställdes till den stora begivenheten; vi kände ett behov av ett invärtes bevis för, att vi var beredda på, att möta Kristus och våra vita kläder var själens renhet, en karaktär renad från synd genom vår Frälsares försonande blod.