Det har blivit populärt i denna värld, att man bekänner sig till en eller annan religion. Regenter, politiker, jurister, läkare och affärsfolk ansluter sig till kyrkan, för att vinna medmänniskornas aktning och tillit och för att främja de egna, världsliga intressena. De försöker att dölja alla sina oriktiga förehavanden under kristen kappa. De olika trossamfunden, som stöttats av dessa döpta världens barns rikedom och inflytande, riktar än större krav på popularitet och beskydd. Praktfulla kyrkor, som smyckas på det mest slösaktiga vis, uppförs vid de finaste gatorna. Menigheten klär sig dyrt och följer noga modets föreskrifter. Den predikant, som är i stånd till att underhålla och locka folk, får hög lön. Hans predikningar får inte innehålla fördömelser av populära synder; de skall vara milda och vänliga, så de kan behaga förnämt folks öron. Förnäma syndare tas upp som församlingsmedlemmar, och synden döljs under en dräkt av påklistrad kristendom.